Luft under vingarna i Kallinge
Dagen i Ronneby kretsade kring Kallingeskolans flygprojekt för skoltrötta ungdomar. I projektet lockas de unga att lära sig kärnämnena engelska, svenska och matematik genom att bygga ett enmotorigt flygplan i full skala.

Syftet med flygplansbygget är bokstavligen att ge de unga luft under vingarna. Det färdiga planet kommer förhoppningsvis att lyfta från marken i Ronneby nästa sommar. Då kommer eleverna att ha lärt sig ofantligt mycket, inte bara konstruktion, engelska och projektarbete, men också skaparglädje, tålamod och självförtroende.

Lars Henrysson arbetar med flygprojektet på Kallingeskolan. Han öppnar porten till verkstaden. Där tronar elevernas bygge, en skapelse i rör av aluminium. Så småningom ska skrovet kläs med tyg och bli en Nieuport XI. Det är ett franskt ensitsigt jaktflygplan från första världskriget med toppfarten 125 kilometer i timmen.

Hur ska dessa skoltrötta elever med stora luckor i sina kunskaper klara av att bygga ett flygplan? Det är inte någon lätt uppgift. Ritningarna till planet som hämtats hem från internet är på engelska. Konstruktionen måste stämma perfekt med ritningarna för att planet ska kunna lyfta. Och det blir ingen flygning förrän planet är godkänt enligt luftfartsverkets regler. Men erfarenheten visar att eleverna växer med uppgiften.
-Våra elever gör enorma framsteg. Det är svårt att hålla dem härifrån, säger Lars Henrysson.

De sju eleverna i flygskolan har individuellt anpassade scheman och de går i flygplansskolan mellan en och fem dagar i veckan. Alla sju får undervisning i engelska, svenska och matematik. Och så jobbar de med att bygga flygplanet, läsa ritningar tillverka delar, skruva, fila, göra fel, göra om…

Förutom verkstaden där flygplanskroppen växer fram finns ett mysrum med soffor och ett kontor. Någon klassrum syns inte till.
-Vi måste hitta varje elevs inlärningsstil. Ett sätt som vi hittat är för att göra det är det här flygprojektet. I vanliga fall sker all undervisning i klassrummet, det passar inte alla, säger Lena Kallberg som är specialpedagog i Kallingskolan och engagerad i flygprojektet.

Undervisningen struktureras inte av ett schema utan av uppgifterna, den sociala miljön, fikaraster och av de förväntningar elever och lärare har på varandra.
-Det är ett nytt sätt att tänka om statens skola för alla. Vi har frångått lektionssalen, och 40-minuterslektionerna. Här har de unga själva inrett sin myshörna där de sitter och läser. Det är mycket mer dynamik i den här miljön, säger Lars Henrysson som är säker på att eleverna med hjälp av de vuxna ska lyckas med flygplansbygget.
- Vi hoppas att planet kommer att lyfta i sommar. Problemet är inte elevernas förmåga eller själva konstruktionen, utan det är ekonomin.

En stor hjälp är den lokala företagarföreningen som skänkt motorn till planet, en ombyggd Volkswagenmotor som kostar 25 000 kronor. Projektet är förvånansvärt billigt. Det kostar kommunen mellan åtta och femtontusen kronor per termin och elev. Ändå är pengarna det stora problemet. Det är ”inte vingarna utan pengar som får planet att lyfta”.

I framtiden vill Lars Henrysson också samla gymnasiets elever.
-Vi vill också nå de så kallat ”duktiga” eleverna på gymnasiet och väcka deras teknikintresse, säger han.