Professor Sara Eriksén:
Fadern, sonen och den heliga motorcykeln
Sara Eriksén, professor vid Blekinge tekniska högskola, berättade om arbete och teknik och kopplingen mellan teori och praktik.
-När jag var 48 år och lade fram min avhandling som överårig doktorand kände jag mig som den elvaårige Chris i Pirzigs bok, berättade Sara Eriksén.
-Jag gjorde en egen resa och det var alldeles annorlunda vid gränsen mellan arbetsvetenskap och informatik).

Sara Eriksén

Robert Pirzigs bok ”Zen och konsten att laga en motorcykel” var en kultbok på 70-talet. Den diskuterar verklighetens natur i en ramberättelse om far och son som reser västerut genom USA på faderns älskade motorcykel.

Varje gång sonen Cris försöker närma sig fadern så blir han avvisad. Fadern ser sonen som problembarn, och sonen blir allt trumpnare. Först mot slutet av resan, på den slingrande kustvägen i Kalifornien, vidgas sonens perspektiv. Då reser sig sonen upp och ser hela utsikten över havet i stället för bara faderns rygg.
-Pirzigs bok väver in teknik och filosofi i vardagens praxis. Det är samma med högskolan. Teori och praktik är inte delat som om skolan bara skulle sprida teorier till praktiken. Relationen mellan teori och praktik är mer komplex. Och relationen mellan vuxna och unga är inte enkel och fyrkantig, sade Sara Eriksén.

-Jag har forskat om arbete och design av IT. Den stora konsten att sköta teknik vare sig det är en motorcykel eller mobila tjänster är att vi borde eftersträva så kallad situated action i modern teknik.

Situated action eller situationsanpassad handling är ett begrepp inom informatiken. Det betyder ungefär att människor anpassar sig till situationens krav i sitt handlande, inte efter färdiga mallar och regler.

Hur ska vi då utbilda unga människor i vardagligt förnuft, en filosofi så att fler kan göra sin egen resa?
-Jag var med om att utveckla en utbildning på Blekinge tekniska högskola år 2002. Det handlade om människor, datateknik och arbetsliv med en projekt- och problemorienterad inriktning på arbetets praxis. Studenterna var barnmorskor, bankmän och elektriker. De hade en resonansbotten i sitt yrkeskunnande som tillförde mycket. Det var lärorikt och kaotiskt.

Utbildningen gav en ny förståelse av arbetets praktik och vad det är att vara expert. Men liksom andra IT-utbildningar på 1990-talet krympte den, till sist blev den nedlagd.

Frågan är hur vi ska locka studenter till teknikutbildningar och hur vi ska göra nya utbildningar som är bra som kopplar teori och praktik. Teorin behöver information från praktiken och tvärtom. Det blir en spännande utveckling om vi kan fortsätta att koppla arbetets praktik och handens kunnande med hjärnans tänkande.

En fråga från deltagarna var: Har du tittat på högskolenivå i vilken mån man jobbar med teori och praktik på andra ställen?
-Ja, jag är gästprofessor vid Mads Clausen Institutet i Danmark. Där möts dansare, konstnärer, och internationell studenter från hela världen. Vi arbetar för att skapa en design som berättar hur man gör saker, en design som bygger in förståelse i tekniken. Det bygger på ett samspel mellan teori och praktik. Man öppnar upp förståelsen för båda sidorna, att de samspelar, att vi inte bara utvecklar en teori på högskolan som appliceras i praktiken.