Luleå 06-03-09: ”Vad skall vi validera och varför?”

Kenneth Abrahamsson, Luleå tekniska universitet och FAS
Den svårfångade kompetensportföljen
- eftertankar om informell kunskap, förtrogenhet och självtillit.

- Jag ska börja med att validera mig själv, sade Kenneth Abrahamsson, adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet och programchef på FAS, när han inledde sitt avsnitt om informell kunskap och vuxenutbildning.

- Alla myndigheter jag jobbat på har lagts ner, både Universitetskanslerämbetet, Universitets och högskoleämbetet, Skolöver¬styrelsen och Rådet för arbetslivsforskning. Nu är jag på FAS. Min anknytning till Luleå är att jag arbetar deltid som adjungerad professor vi Luleå tekniska universitet.
-Jag har försökt att argumentera för rektorn att det kommer inte slå så hårt just här.

Historien om vuxnas lärande
När det gäller vuxnas lärande har Sverige långa vuxenpedagogiska rötter, sade Kenneth Abrahamsson och gjorde en historisk exposé över vuxenutbildningens utveckling i Sverige.

1930-40tal
Den första vuxenutbildningen var arbetsmarknadsutbildningen som startade på 1930talet.

1950-tal
Vuxenpedagogiska seminariet startade 1953. Vuxnas lärande uppmärksammades tidigt av Torsten Husén i den första utredningen om vidgat tillträde till högskolan. Det fanns också en frivillighetsanda, en Hermodsanda, och det fanns kvällskurser där man kunde bli STI-ingenjör. Utbildningsmöjligheterna har ökat katastrofalt. Nu talar man om flexibelt lärande. Det finns ett nationellt centrum för flexibelt lärande och det finns distansutbildning i olika former.

1960-tal
Nu uppstod en ny situation med grundskolan och gymnasieskolan och man väckte frågan vad man skulle göra med de vuxna yrkesarbetande. Staten och samhället skulle möta också de vuxnas lärande och man intresserade sig mer för vuxenpedagogik. Det gällde att anpassa undervisningen också till de vuxnas behov och förutsättningar, då räckte inte den traditionella skolpedagogiken. Diskussionen handlade om att den gamla skolan skapade ett så negativ inlärningsklimat man behövde en ny kick för att lära sig nytt. Vuxenutbildningen handlade om att stärka individens motivation. Folkbildningen var en utvecklingsverkstad för Komvux som växte fram ur vissa studieförbund där man gjorde kurser på läroverksnivå.

1970-tal
Med ett helt paket av nya reformer inom vuxenutbildningen kom stora förändringar. Samtidigt utvecklades studiefinansieringen och den kommunala vuxenutbildningen. Det uppstod nya möjligheter för studier på arbetstid och man införde en rad nya reformer av vuxenutbildningen. Den kommunala vuxenutbildningen växte med möjligheterna till studier på arbetstid. Under 70-talet stärktes samverkan mellan utbildningsinstitutionerna, folkbildningen och parterna på arbetsmarknaden.

Så kom högskolereformen. Kenneth Abrahamsson arbetad edå på UHÄ med hur arbetslivserfarenhet skulle ge poäng för att komma in på universitetet.
-Då var det bara tiden som räknades av arbetslivserfarenheten. Om man utfört nattliga hotellnära tjänster på sin arbetstid spelade ingen roll. Poäng gavs enbart för tiden. Senare har arbetslivserfarenheten i allmänhet tonats ner, nu ökar värdet av relevant yrkeserfarenhet.

Sedan kom ett antal nya yrkesutbildningar, yrk-utbildningar, dyrk-utbildningar och den yrkestekniska högskolan. Man utvecklade också den vuxenpedagogiska forskningen.
-Jag hade ansvaret för skolöverstyrelsens nya avdelning för vuxenutbildning. Efter en konferens om vuxenpedagogiskt FoU-arbete 1973 startade stöd för forskning om detta område.

Så kom Vuxenhögskolan. Det blev konkurrens inom familjen när mor och dotter konkurrerade om samma plats på högskolan. De vuxna fick nästan bättre möjligheter än de unga att komma in på högskolan. När man såg det ändrades politiken med vuxenhögskolan och man försökte bromsa så att ungdomarna skulle få minst lika bra möjligheter komma in som de vuxna. Det förstärktes när man senare såg det som en samhällskostnad att de unga inte gick direkt vidare till utbildning, Det blev för mycket varvad utbildning. I det här sammanhanget kom det in forskare som började studera själva lärandet. De bröt metodfokuseringen inom vuxenpedagogiken och började i stället titta på hur elever, unga och vuxna, förstår begrepp och tankemodeller. Man studerade det kognitiva tänkandet och inlärningsprocesser. Det blev en starkare fokus på inlärningsstrategier i stället för på en effektivare förmedlingspedagogik.

1980-tal
Den stora förändringen var att man gick vidare med gymnasiereformen. Förut fanns det yrkesskolor. fackskolor och läroverk. Nu lade man ihop det under ett tak. Förut var det olika längd på utbildningarna. Översynsgruppen för gymnasieskolan kom fram till att alla linjer skulle bli treåriga. De lade till ett år för att alla program både skulle ge behörighet för högskolestudier och förbereda för yrkesverksamhet. Och man förstärkte högskolans yrkesprofil. Det var ett växande intresse för lärandets innehåll, begreppsbildning och förståelse och mycket reflektion om utbildning och erfarenhet.

Sedan kom ett intresse för en koppling mellan företag och skola, ”the coporate class room”
Ett tydligt exempel är McDonald’s som har världens största universitet.
-Det ligger mycket management i hamburgerverksamheten!
Det uppstod också ett ökat intresse för lärande i arbetet kopplat till ett intresse för det goda arbetet från 1985 och framåt. Det växte fram en kompetensmarknad med en 80/20-kvot. 80 procent av lärandet låg inom företaget och 20 procent i allmän utbildning

1990-tal
Sedan vände utvecklingen. 1990-talet blev arbetslöshetens och kunskapslyftets årtionde. Vi hade haft en positiv syn på återkommande utbildning och högt utbildad arbetskraft kopplat till hög tillväxt och låg arbetslöshet. Sedan kom arbetslöshet och strukturkris. Det påverkade utbildningssystemet på en rad sätt. Vi fick en situation att valet av utbildning blev ett negativt val, man valde utbildning för att man inte kom ut i jobb. Många gick in på högskolan framför alla unga. Man kunde minska ungdomsarbetslösheten genom att öppna en högskola. Fick man inte jobb utbildade man sig vidare.
Kunskapslyftet hade en jämlikhetstanke men det var också kopplat till arbetslöshet och strukturkris. Kunskapslyftet var en stor satsning på totalt 40 miljarder kronor.
- Otroligt mycket för en riktad insats! Luften gick ur vuxenutbildningssystemet. Komvux fokuserade mer på grundläggande kunskaper.
Den stora förändringen på 90-talet skedde inom arbetsmarknadsutbildningen. Man trodde att den skulle möta arbetskraftens behov men AMU klarade inte det och ombildades. De hade för trånga västar och kunde inte ställa om från branscher som det inte fanns så stora behov av till nya branscher som IT-branschen. Betoning ökade på mer generell kompetens för att förbereda individen för nya krav. Man satsade ett par miljarder på informationsteknologi inom utbildningssystemet. Där var KK-stiftelsen (de tidigare löntagarfonderna) med och satsade pengar. Folkbildningen klarade krisen. De har behållit sina positioner och har nu betydligt fler platser och man får ta mer uppdrag inom arbetsmarknadspolitiken, välfärdspolitiken och folkhälsopolitiken. Vid denna tid sker en utveckling kring tyst kunskap och den uppvärderas. Validering kommer till Sverige efter att redan ha varit spridd internationellt.

Jobben i framtiden
Det var historien. Hur ser man då på vilka färdigheter och kunskaper som behövs i framtiden? En av arbetsvetenskapens klassiker kom 1974 och heter ”Labor and Monopoly Capital, the Degradation of Work in the 20th Century” Det var journalisten och forskaren Harry Braverman som utvecklade tanken att arbetet degraderas alltmer i den moderna produktionen.
-Det har lett till mycket diskussion om jobben i framtiden. Sker det en upskilling mot mer kvalificerade jobb eller en deskilling med en urholkning av kompetensen, sade Kenneth Abrahamsson.
- Många tycker kanske att Braverman har fel. Inom vissa sektorer på arbetsmarknaden leder den nya tekniken till att man kan monotonisera och utarma jobb till exempel på callcentrers. Det finns också en diskussion om det löpande bandet eller integrerad produktion. Volvo lastvagnar kommer att ha ett symposium snart och titta tillbaka på 25 år av löpande band eller integrerad produktion. I den utvecklingen har Sverige legat före. Sedan kom GM och man anpassade sig till deras produktionssystem. I diskussionen finns också frågan om man får en polarisering, en tudelad arbetsmarknad mellan lågkvalificerade servicejobb och högkvalificerade jobb inom FoU-området, biomedicin, nanoteknologi och andra sådana spjutspetsfält.

Denna diskussion om kvalifikation i framtiden kan kopplas till 50-procents målet för högskolan. Det är inte hälften av jobben på arbetsmarknaden som kräver högskoleutbildning, det är kanske bara tjugo procent av jobben som kräver det.
-När man trots detta utbildar 50 procent på högskolan, leder det till ökad kompetens eller till ökad frustration, undrade Abrahamsson.
- Om man ökar andelen som går till högre utbildning vad händer då? När kvinnorna ökar sitt inträde i utbildningen kan det bryta könssegregationen i arbetslivet?

Skill och attitude
Det finns olika sätt att se på kompetenser, till exempel att skills (färdigheter) inte betyder något, utan det är motivationen och attityden man anställs på. Om man har rätt attityd så får man färdigheten när man kommer till på arbetsplatsen. Då kan man tydliggöra kompetensen och utveckla den på arbetsplatsen i stället för att ha en fin kompetensportfölj men lida av arbetsplatsautism och inte kunna förklara vad man kan.

-Det som efterfrågas av arbetsgivare är rätt attityd och generella förmågor, ”generic skills”, som problemlösning, social kompetens och förmåga att lära vidare. Därför är den delen intressant när det gäller validering. I valideringsutredningen fanns en diskussion om man ska validera mot läroplaner eller titta på arbetsplatserna.
-Jag anser att de generella kompetenserna är intressantast, eftersom de gör att man kan verka inom olika områden, kanske byta jobb. Då använder man begreppet arbetsplatsoberonde kompetenser, sade Kenneth Abrahamsson.
- Inom näringsdepartementet diskuterade man om ett sådant arbetsplatsoberoende kanske diskriminerar invandrare så att de inte kan få de här jobben.

Internationell utveckling
1995 förstärktes europaperspektivet när Sverige gick med i EU och Sverige fick mycket mer internationella kontakter även inom skolan. Nu startas utbytesprogram som Sokrates och Leonardo. EU har också Struktur- och Socialfonderna.
-Vi färgas i vårt tänkande vad som sker i EU och i USA, sade Kenneth Abrahamsson.

I England finns ett system för att bedöma yrkesfärdigheter. Det heter NVQ, National Vocational Qualifications. I det systemet finns 600 jobb värderade i en skala ett till fem och det är kopplat till lön. Om man gjort en yrkesbedömning på en viss nivå kan man få högre lön. Internationellt står två synsätt mot varandra när det gäller kompetens. Det ena är att det finns nyckelkvalifikationer som gäller alla jobb. Det andra synsättet är att kunskaper finns alltid i ett sammanhang. Det finns då bara specifika kunskaper. Eller också finns det generell förmåga som problemlösningsförmåga, förmåga att lära om osv. Det finns olika perspektiv. Inom Unionen arbetar man med Key Qualifications och liknande system.

1995 började EU- kommissionen titta på invisible learning och valideringsfrågan. European qualification framework är ett system inom EU för att jämföra kompetenser över alla europeiska länder både när det gäller yrkesutbildningar och teoretisk utbildning. Detta system har man kopplat till Bolognaprocessen. Sådana omfattande jämförelser kräver en jätteadministration om man ska ekvivalera och jämföra kompetens mellan länder. Samtidigt gör man om utbildningssystemet i Bolognaprocessen. Det kommer att bli aktuellt för Sverige också att tänka i dessa termer. Man närmar sig saken från två håll. EU vill utveckla jämförbara system så att man kan öka rörligheten inom EU. På Valideringscentrum i Malmö närmar man sig från behovet att utveckla metoder för validering.
- Det som händer i EU kommer att falla som en slagskugga över det svenska utbildningssystemet i framtiden, förutspådde Abrahamsson.

Några funderingar om validering
Validering kan ses som ett brobygge mellan utbildning och arbetsliv.
-När man ska beskriva individens kompetens är frågan vad man ska ha som referenspunkt. Ska den vara mot läroplanen eller mot jobben? En fråga är då hur man kopplar valideringen till utbildningssystemet. Hur sker konverteringen mellan utbildning och informellt lärande? Om jag vill bli civilingenjör, kan jag validera fram två år av utbildningen och bara gå tre år i stället för fem? Eller är validering bara ett sätt att ordna meritförteckningen?

Man kan också se validering som en konvergens, att den kompetens man har och ett visst jobb ska vara så lika som möjligt. Då försöker man validera fram utbildning och matcha kompetens med jobben. Men man kan också ha en divergens. Man utbildar sig för en sak och sedan gör man något helt annat. Det kanske funkar med ett sådant zick-zack-lärande där man inte följer inte en rak linje, utan rör sig mellan yrken och utbildningar. Då kan det uppstå en överutbildning i förhållande till arbetslivet. Om jobben förändras kan mer utbildning bli en kompetensförsäkring. Eller också blir det ren frustration.

Frågan är om validering leder till jämlikhet eller bara till att man behåller sin plats i kön. Med validering synliggör man sig själv och blir tydligare medveten om den kompetens man har. Men frågan är om validering är en vägledningsprocess som innebär anpassning eller strukturförändring? Validerar man inom en given social segregation och en given arbetsordning grundad på etnicitet eller genus? Eller går det att bryta ordningen? Om man inte kan bryta könsordningen med vanlig utbildning kanske det är ännu svårare att bryta ordningen med validering av kompetens.
-Strukturförändring kanske måste komma på annat sätt?

Ett bildspel med böcker om vuxenutbildning genom 1900-talet
Kenneth Abrahamsson visade till sist ett bildspel med böcker om vuxenutbildning. Mats Rehnberg inledde på 1950talet en serie om Arbetarminnen, ett exempel var ”Skogsarbetareminnen”. Böckerna kom ut på 1950-och 1960-talen och kan ses som valideringar av olika yrkesgrupper. Några andra titlar i bildspelet var ”Den nya utbildningsklyftan - 1990talets utmaning” av Kenneth Abrahamsson, som handlar om när man förlängde ungdomsutbildningen. En annan bok av samma författare var ”Det stora kunskapslyftet”. Begreppet ”tyst kunskap” myntades i en bok av Bo Göransson: Den tysta kunskapen. Lärande ersatte undervisning och det kom böcker om hur lärande utanför skolan fungerar. Ett exempel är Lärande i praktiken av Roger Säljö. Den handlar om individens egna inlärningsstrategier.
- I dag befinner vi oss mellan Freires pedagogik för förtryckta som var 70-talets bibel, och Alison Wolfs bok ”Does education matter?” Frågan där är om utbildning har den effekt på utvecklingen som vi tror, avslutade Kenneth Abrahamsson.

Tre webbplatser:

www.larena.se
handlar om lärande på arbetsplatsen. Larena håller seminarier, ger ut skrifter och bedriver andra aktiviteter.

www.ntglar.se
är ett paraplyprojekt för Equal som också tillvaratar kunskaper och erfarenheter från andra projekt. Dagens seminarium tillhör NTG-Lär.

www.fas.se
på den websidan har FAS lagt ut tusen forskningsprojekt om arbetsplatsfrågor och arbetsmiljö.