Startsida
Textlinan
NTG-lär runt
UP-nätet

Kalendariet
Verktygslådan

Kontakt
Om Equal
Om NTG-lär
English

En ny yrkesutbildning

Interna sidor
För lösenord - tag kontakt med webmaster eller koordinator

 

 

Textlinan

Luleå 06-03-09:
”Vad skall vi validera och varför?”

Jörgen Bergwall, OCN Sweden och Urkraft
Ackreditering för alla

OCN betyder Open College Network och arbetar med att säkerställa kvalitet och få ett erkännande för lärande utanför den formella utbildningen. OCN tillhandahåller också kommunikationsverktyg för kompetens.

-Arbetet har en stor del i vårt liv, vi presenterar oss ofta med att säga ”jag är”, inte ”jag arbetar som”, inledde Jörgen Bergvall, från Urkraft och OCN- Open College Network. Själv hamnade han efter ett brokigt yrkesliv som byggnadsingenjör och florist på arbetsförmedlingen 1993. Sedan dess har han arbetat med sysselsättning och utbildning, främst för ungdomar. I slutet av 1990-talet var han med och byggde upp utvecklingsgarantin i Skellefteå kommun. Och för sex år sedan ”samma dag som Lissabonstrategin presenterades” började han på Urkraft i Skellefteå som numera samarbetar med det internationella nätverket Open College Network.

Urkraft
Urkraft är en ideell förening som arbetar med ickeformell utbildning. Tidigare var det inriktat mot ungdom nu mot alla åldersgrupper. När Jörgen Bergwall började på Urkraft 2000 var det kris i föreningen.
-Man upplevde frustration över att allt lärande som pågick på Urkraft inte alltid gick att kommunicera, inte heller var det alltid erkänt i omgivningen. Vi måste hitta system för att visa upp lärande som sker här så att det blir kommunicerbart, sade Stefan Bergwall.
-Det skedde mycket lärande på Urkraft men människor kunde inte kommunicera sitt lärande när de lämnade Urkraft, och omgivningen och arbetsgivarna kunde inte ta emot det.
-Frågan vi ställde var vilka behov som fanns i framtiden av Urkrafts tjänster och vi gjorde en analys.
Man såg då att allt fler elever inte passar in i det formella skolsystemet. Utanförskapet finns idag lika mycket inom systemet som utanför. Individuella programmet är till exempel ett av de största programmen i dag. I vissa kommuner är detta det absolut största programmet
Man såg också att det är en svag koppling mellan skola och arbetsliv i Sverige. Investeringskostnaden för att anställa är hög i dag så om den arbetssökande inte kan kommunicera sin kompetens på ett bra sätt riskerar man att hamna utanför.

Gymnasieelever
Urkraft kom då fram till att man vill inrikta sig mot den grupp elever som lämnar gymnasieskolan utan att gå vidare till högre utbildning.
-Målet i Sverige i dag är att femtio procent som lämnar gymnasieskolan inom fyra år ska vidare till högre utbildning. Det är säkert ett bra mål, men vi glömmer bort att det är femtio procent kvar.
-Vart tar de vägen? De går inte till arbete eftersom det är en dålig koppling till arbetslivet på gymnasienivå. Vem har ansvar för att de får en yrkeskompetens eller en anställningsbarhet? Det är inte gymnasieskolan. Är det näringslivet? Är det individen själv? Gymnasieskolan säger att det är näringslivet.
Här såg Urkraft ett glapp.
- Dessa individer kommer att behöva kompetenshöja sig på något sätt. Mycket av det kommer att ske i det i det ickeformella lärandet bland olika utbildningsanordnare som studieförbund, folkhögskolor. Den typen av utbildningar behöver därför få ett erkännande och ett värde och det måste bli kommunicerbart för omgivningen.

Open College Network
Det var bakgrunden till att Urkraft gick in i ett brett partnerskap, ansökte om medel via Equal och drog igång ett projekt som hette ”Access - tillträde till arbete och utbildning”. Det gick ut på att skapa en modell för att erkänna lärande utanför den formella utbildningsvärlden.
-Vi var kreativa och skapade fantastiska modeller ända tills vi upptäckte att det har någon annan redan gjort, nämligen Open College Network i England. Urkraft var först i Skelllefteå. OCN hade jobbat med samma sak i tjugo år.

Open College Network i England jobbar med att säkerställa kvaliteten i det lärande som sker utanför det formella utbildningssystemet. OCN växte upp i Manchester och i London när nästan hälften av löntagarna, framförallt män, blev arbetslösa nästan över en natt. Stål industrin, textil- och kolindustrin gick ner. Manchester fick en otroligt hög arbetslöshet och man måste hitta nya modeller för att få tillbaka de arbetslösa till arbetslivet. Det traditionella skolsystemet räckte inte till.

I London hade vid denna tid universitet och högskolor problem med att hitta nya studenter med teoretisk bakgrund. Då började man leta efter en modell för att mer praktiskt inritade elever skulle klara högskole och universitetsstudier. OCN hitta ett system för detta och andra regioner tog efter. I dag finns en nationell överbyggnad inom OCN och tio regionala nätverk i England. 2005 var det 700 000 britter som gick igenom OCN-ackrediterande verksamheter

En grundprincip i OCN är allt lärande är värt ett erkännande oavsett var och hur det har skett. Det är en skillnad mot validering eftersom det är något som sker i efterhand. Redan erhållna kompetenser och kunskaper valideras gentemot något. Det kräver ju att man har något med sig att validera.Men inom OCN validerar man verksamheter samtidigt som den pågår. Den som går in i en validering och en utbildning ska veta vad den är värd när man är klar.
-Hur man sedan skapar legitimitet för utbildningen är viktigt. Vi har infört ett nytt sätt att kommunicera kompetens.
OCN/Urkraft skapar en legitimitet genom att man bygger ihop de lokala aktörer som är berörda. Det är branschfolk, företag, fackföreningar utbildningsanordnare, kommuner, arbetsförmedlingar, som gemensamt ger en legitimitet till de olika lärande verksamheterna.

Kritiska vänner
- Grundprincipen är enkel. Man har ett lärande i en verksamhet, detta lärande ska få erkännande som blir kommunicerbart, sade Bergwall.
Man beskriver då verksamheten, vilka mål, målgrupper, och resurser man har, vilka delar som ska få erkännande och bli kommunicerbart. Sedan går man med denna beskrivning till en panel av människor som består av representanter från företag, fackföreningar, sociala myndigheter. Man presenterar verksamheten, beskriver vad man vill ska ske, vilket lärande man vill ha erkänt, hur man vill bevisa att det lärandet pågått och på vilken nivå lärandet pågått.
-I panelen agerar de lokala aktörerna som kritiska vänner och talar om utifrån sina erfarenheter och perspektiv som företagare eller skola. De talar om hur man ska förändra verksamheten för att den ska bli så ändamålsenlig som möjligt och så kommunikativ som möjligt.

När alla ör överens i lokala nätverket - om man genomför verksamheten som den är beskriven och deltagaren uppnått denna nivå av lärande - då är kompetensen kommunikativ i hela nätverket. Då vet alla vad individen kan. Först sker denna legitimering lokalt, sedan regionalt, till sist nationellt och europeiskt.

-Vi är redan där. Vi har fungerat operativt i åtta månader och har verksamhet från Norrbotten till Skåne. Danmark och flera andra länder är på väg in. Alla har sett samma behov att hitta något system för att erkänna lärande redan när det sker, ett system som är kommunikativt gentemot omgivningen.

Några frågor från deltagarna:

Fråga:
Vilka verksamheter är OCN anpassat för?
Svar:
Egentligen alla. Runt Urkraft har vi ett nätverk med 170 - 180 företag. Vi träffas två gånger per halvår, fyrtio till femtio företag vid varje träff. De vi diskuterar med är också intresserade av att lägga praktik och trainees i sina företag. De vill också lägga in kursmoduler i det lärande som sker när praktikanten är på företaget.

Fråga:
Har OCN poängen lika värde i Skellefteå och i Lund?
Svar:
I dag kan jag inte svara på om OCN-poängen har något värde i Sverige, det är så nytt. Den enda utvärdering vi gjort var på Urkraft. Då var det 75 procent som gick vidare till arbete eller utbildning. Det är ett bra resultat. På Urkraft har vi inte haft de lättaste och mest begåvade, utan vi har haft alla schatteringar. Jag tror inte det är OCN-poängen i sig som ger bra resultat. Det är den struktur och det förhållningssätt som finns inom OCN. Lärande blir mer synliggjort för deltagarna och lättare för dem att kommunicera.
OCN-poäng är relativt okänt i Sverige. Nu vet vi att det börjar spridas. Vi menar att det kommer att bli kommunicerbart i vilken region som helst i Sverige i framtiden.

Fråga:
Vilka områden vilka typer av kurser finns det OCN-poäng för?
Svar:
Alla områden där det inte finns formella utbildningar. Det finns poäng på generella kompetenser som ledarskap, förmåga att samarbeta.

Fråga:
Har ni samarbete med någon formell utbildningsapparat i OCN-nätverket?
Svar:
Ja, vi arbetar med Centrum för vägledning och validering i Skellefteå, med Halmstads högskola, med Luleå tekniska högskola och Umeå universitet, gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Fråga:
Var kommer pengarna ifrån?
Svar:
I början finansierades vi av Equal. Utan Equal hade vi inte haft en chans att starta det här. Nu är verksamheten intäktsfinansierad. Vi tar betalt för våra tjänster.

Fråga:
Vad har ni lärt er av det transnationella partnerskapet, vad har det gett er? Ni jobbar ju tillsammans med andra länder.
Svar:
Fantastiskt mycket. Vi jobbade med Nordirland och Tyskland, framför allt med Berlin. Det finns ju stora skillnader mellan olika länder när det gäller skolans uppbyggnad och dess koppling till arbetslivet. Synen på lärande och utbildning skiljer sig också och problemen skiljer sig. Ta Belfast på Nordirland som exempel. Vi tyckte vi hade stora problem i Sverige med att folk droppade av för mycket och inte fick betyg osv. I Belfast är det legio snarare än undantag. Deras arbete har gått ut på att få människor tillbaka till någon form av liv överhuvudtaget. Vi lärde oss fantastiskt mycket av deras förhållningssätt och hur de jobbade med delaktighet. I Tyskland lärde vi oss mycket om integrationsfrågor och om deras koppling mellan skola och arbetsliv. Det transnationella ger hur mycket som helst. Och - vi upptäckte att Sverige inte är bäst på allt, inte ens på nästan allt.







 



 

EU
LTU NTG-lär, Arbetsvetenskap
Luleå Tekniska Universitet
971 87 Luleå
www.ntglar.se