Luleå 06-03-09: ”Vad skall vi validera och varför?”

Ingela Bergman och Ronny Nilsson, Valideringscentrum
Validering av yrkeskompetens i Malmö

Ronny Nilsson och Ingela Bergman är samordnare på Valideringscentrum i Malmö. Ronny Nilsson har jobbat tjugo år på Arbetsmarknadsverket i tio år med integrationsfrågor i Malmö stad och nationellt. Ingela Bergman är har en bakgrund som studie- och yrkesvägledare från samtliga utbildningsformer. Ronny Nilsson och Ingela Bergman har också arbetat med nyanlända invandrare i projekt tillsammans med arbetsförmedlingen.

Valideringscentrum har funnit sedan hösten 2000, först som ett projekt inom Malmö stad, numera som en etablerad verksamhet. Centret består av elva personer varav tre har tre fasta tjänster. De tillhör utbildningsförvaltningen där man är knuten till vuxenutbildningen och även medverkar i diskussionen om vuxenutbildningen generellt i Malmö. Valideringscentrum har 80 valideringsplatser per år från vuxenutbildningen. Det gäller validering av gymnasiala program. Till det kommer olika enskilda kurser. Valideringscentrum leds av en styrgrupp. Där sitter kommunalrådet ansvarig för arbetsmarknad integration och vuxenutbildning, representanter från arbetsförmedlingen, Svenskt Näringsliv, LO, TCO och SACO. Även Malmö högskola och kommunförbundet i Skåne är representerade.

Regional samverkan
Valideringscentrum försöker också utveckla en regional samverkan i Skåne.
-Det är inte så enkelt för kommunerna att jobba ihop med arbetsförmedlingen och alla parterna, bland annat för att det är så många som 33 kommuner.
Sedan några år samverka man regionalt i konstellationer kring de fyra hörnen i Skåne. Man jobbar mer och mer tillsammans i delregionerna. Det samarbetet kretsar kring Malmö eftersom de har mycket mer resurser än de andra kommunerna.
Valideringen sker i samverkan mellan utbildningssektorn och arbetsmarknadssektorn. För de flesta yrkesområden har man arbetsgrupper med representanter för arbetsgivare, fack och de utbildningsanordnare som centret engagerar. Även med Malmö högskola finns ett samarbete, främst med lärarutbildningen. Valideringscentrum ingår i högskolans valideringsgrupp, och har varit med och utvecklat en del av deras valideringsverksamhet, till exempel när de validerade barnskötare mot förskollärar¬utbildningen.

Legitimitet
-Valideringscentrum är fokuserat på yrkeskunskaper och yrkeskompetens, de teoretiska ämnena har vi lämnat åt sidan, sade Ingela Bergman.
-Centret startade med validering mot gymnasiala kurser för att få en hög legitimitet i själva dokumentationen, efter hand vi har upptäckt att det inte är alla yrkeskunskaper är relevanta att validera mot gymnasieprogrammen. Då har vi varit tvungna att hitta andra vägar hur beskriva kompetens en sådan väg är meritportföljen. Det är en pärm där individen själv ingående beskriver sin kompetens.
-För att få mer legitimitet än meritportföljen har vi också yrkesbedömning, sade Ingela Bergman.
Yrkesbedömningen tar ungefär en vecka att utföra. Centret anlitar en yrkeslärare som gör yrkesbedömningen. Den bekräftar individens historia som finns meritportföljen
Valideringscentrum i Malmö har hittills gjort 800 meritportföljer och 150 yrkesbedömningar efter att ha arbetat med detta i halvtannat år. Dessutom har centret genomfört 650-700 valideringar mot olika gymnasiala program.

Målgrupper
Valideringscentrum är öppet för alla som har behov av att validera sin kompetens men fokus ligger på nyanlända invandrare. Det har att göra med befolkningsstrukturen i Malmö där många har utländsk bakgrund.
-Men valideringscentrum är inte ett invandrarprojekt. Det är viktigt att det inte får en invandrarstämpel för det kan vara negativt just för invandrargruppen, sade Ronny Nilsson.
Arbetslösa som saknar dokumentation på sin kompetens är också en stor målgrupp. Många av dessa arbetslösa har utländsk bakgrund.

Arbetslösa
För arbetslösa har Valideringscentrum tre grupper per månad, en grupp arbetar i tre veckor på heltid, halva tiden med handledare, halva tiden sitter man själv och skriver texter, beskriver, och reflekterar över sitt kunnande.
- Det ger ett rejält lärande kring den egna kompetensen.
Valideringscentrum arbetar också med gruppen arbetslösa som är språksvaga på svenska. De riskerar en rundgång mellan att söka arbete och komma tillbaka till SFI utan att få jobb.
-Vi testade att låta en SFI-lärare jobba med att validera en grupp med språksvaga i tio veckor. Man blir lyrisk när man läser deras meritportföljer!
Det är utbildningsanordnarna som ansvarar för introduktionen av de nyanlända och SFI-lärarna som fungerar som handledare för deltagaren. Deras uppgift är att ställa bra frågor till deltagarna och lotsa fram dem i arbetet med att kartlägga sin yrkeskompetens. Detta arbete pågår under hela introduktionstiden.
- Det går bra att börja på hemspråket och valideringen ska vara klar när sfi är klar.

Anställda
-Vi validerar också anställda som ett led i en kompetenshöjande utbildning. Aktuellt är gruppen vårdbiträden i Malmö. Där har man validerat 180 stycken, tjugo stycken till är precis är klara och 52 till startar under våren.
Detta uppdrag kommer från Malmö stad där man vill höja kompetensen på de vårdbiträden som är anställda i kommunen. Syftet är att de ska få en kompetens motsvarande undersköterska.
-Vi validerar dem mot omvårdnadsprogrammet i samförstånd med arbetsgivare och fackföreningar.
Efter valideringen erbjuds vårdbiträdena en kompletterande utbildning.
- Valideringen har varit lyckosam med dessa vårdbiträden. Generellt har de lyckats väldigt väl att visa sin kompetens. Det finns de som har klarat 1000 av de 1400 poängen i sin validering.
Ett snitt på vad vårdbiträdena lyckades åstadkomma under valideringen ligger mellan 600 till 700 poäng. Totalt ska man uppnå cirka 1400 poäng som undersköterska. Biträdena klarade alltså halva utbildningen genom en validering.

Varslade
Valideringscentrum arbetar också med personer som är varslade, till exempel flygtekniker, gjuteriarbetare, kartritare och försäkringshandläggare. De får träffa en handledare från Valideringscentrum tre till fyra timmar i veckan i 5-6 veckor. Det leder fram till att deltagarna gör en detaljerad beskrivning av sin kompetens som de samlar i en meritportfölj. Effekterna av detta är att de får en fördjupad självinsikt. Ett exempel var gjuteriarbetare i Alvesta som var varslade.
-I stället för att de fokuserade på problemet att de var varslade började de titta på framtiden. När de började se tillbaka vad de arbetat med såg de också möjligheter framåt och då ökade självförtroendet och sökfältet markant. Det gällde svenskar lika väl som invandrare.
Ett annat exempel är varslade flygtekniker i Ängelholm.
-De hade inte förmåga att kommunicera sin kompetens. Det tog djupsamtal för att de skulle definiera vilket ansvar de hade i sitt arbete, sade Ronny Nilsson.
-Det intressanta med valideringen är att man ökar sin kompetens att kommunicera hur man har jobbat, att göra sannolikt att man har sin kompetens.
För stora grupper krävs intyg betyg som är legitima, men för andra stora grupper finns det en vinst med validering där man synliggör sin kompetens.
-Dessa deltagare kan fokusera på framtiden på ett helt annat sätt direkt

Meritportfölj
Försäkringskassan hade en stor omorganisation där försäkringshandläggarna får söka andra tjänster i hos kassan. Valideringscentrum lät alla handläggarna göra en meritportfölj.
- Med hjälp av meritportföljen gör vi ett intyg på de arbetsuppgifter som man har just nu och det gör vi tillsammans med arbetsgivaren. Facket är också med och godkänner proceduren. Med detta underlag ser vi sedan hur man kan gå vidare och validera kunskaper upp till högskolenivå. Vi försöker också få kontakter på högskolan som kan komma in och vara behjälpliga med validering på den nivån.
En meritportfölj är alltså en pärm där individen själv beskriver sin utbildning och sitt yrkeskunnande så detaljerat och tydligt. Meritportföljen är mycket mer detaljerad än en cv eller en meritförteckning. (De ingår dock i meritportföljen). Portföljen innehåller också detaljerade arbetsbeskrivningar. En presentation av ett arbete kan innehålla bilder på arbetsmiljön. En som är tekniker kan lägga med ritningar. Finns det valideringsintyg så ska det ingå.
-Meritportföljen är två saker, det är både en produkt som individen äger, men det är också en process som innebär att man reflekterar över vad man har gjort, sade Ronny Nilsson.
-Alla är duktiga på att tala om vad man gjort, men hur man gjort det, vilket ansvar man haft, vem man samarbetat med, det är inte lika lätt att beskriva.
I meritportföljen ingår en beskrivning de tio generella kompetenser som valideringsdelegationen lyfter fram. Det är till exempel förmåga till information och kommunikation, att jobba på ett etiskt riktigt sätt, förmåga att lösa problem.
-Meritportföljen ger deltagarna mycket tillbaka i förhållande till insatsen. Den ger också oss som ska se yrkeskompetensen något att utgå ifrån.
Tidigare var det inte individen som ägde kartläggningen av sin kompetens. En nyanländ invandrare kan ha fem kartläggningar i rad, först migrationsverket, sedan i kommunen, i sfi, på arbetsförmedlingen, i det sociala.
-Hittills är det myndigheterna som ägt kartläggningen. För individen har det varit som en nykartläggning varje gång. Men meritportföljen är det individen som äger, sade Ronny Nilsson.
-Vinsten är att den som läser portföljen får en tydlig bild av vilken kompetens personen har och hur man kan gå vidare, sade Ingela Bergman.

Yrkesbedömning
Ofta blir det tydligt i arbetet med en meritportfölj att det finns kompetenser som man kan gå vidare och bedöma. Då kan Valideringscentrum låta en yrkesman göra en yrkesbedömning. Det är i de flesta fall en yrkeslärare. Yrkesbedömningen ska grunda sig på underlaget i meritportföljen. Om underlaget räcker ska yrkesläraren göra en egen utforskande kartläggning som går igenom utbildnings och yrkesbakgrund. Utifrån detta resultat ska man göra yrkesbedömningen. Det som individen sagt sig behärska är grund för bedömningen, inte något annat Yrkesbedömningen ger inte ett formellt betyg, men det ska vara en hög kvalitet på bedömningen.
-Det får vi genom att vi upprättat en manual för hur bedömningen ska gå till och läraren ska också fylla i ett protokoll som vi gjort upp.
Yrkesläraren följer den som ska valideras i en arbetsprocess från förberedande uppgifter till kärnarbetsuppgifter, uppföljande uppgifter. Det ligger till grund för yrkesbedömningen.
-Den är inte avsedd att leda vidare till kurser, utan man ska titta i huvudsak på vad individen kan och hur man kan komma in på arbetsmarknaden.
Bedömningen tar oftast fem dagar att genomföra. Resultat är ett intyg med en kort beskrivning på vilka uppgifter individen fått göra, om det skedde självständigt, eller med instruktion osv och till sist en bedömning av resultatet av arbetet.
-Det intyget håller vi på att arbeta med. Det är inte nivågraderat men vi vill att man beskriver resultatet av arbetet. Om någon yrkesbedöms inom kök och restaurantarbete ska det stå att man lagade maten, om den var god, trevligt upplagt. Man ska ha en beskrivande del i resultatet. Under yrkesbedömningen kan det visa sig att personen har så mycket kompetens att den bör göras en större validering. Då får man en mer formell dokumentation. Inom vissa yrken är det nödvändigt.

Medbedömare
-Ett av våra mål är att man ska kunna validera sina yrkeskunskaper i en så naturlig miljö som möjligt. Arbetsplatser är det mest naturligt, i andra hand använder vi en realistisk miljö som verkstäder i skolmiljöer. Ett valideringsinstrument med de uppgifter som ska utföras under valideringen ligger till grund för både den teoretiska och praktiska valideringen. Den som ska valideras är både ute på arbetsplatser (eller realistiska miljöer) och deltar i en mer teoretisk del.
-Ute på arbetsplatserna finns medbedömare. Det är yrkesmän inom främst vården och barnomsorgen. För dem har vi utvecklat checklistor och de följer validanden på arbetsplatserna och ser till att alla uppgifterna verkligen blir utförda.
Medbedömarna har kontakt med den yrkeslärare som är ansvarig för yrkesvalideringen. Efter valideringen erbjuds alla en kompletterande utbildning om det behövs. Nästan alla behöver någon form av utbildning men i väldigt olika omfattning. Därför gör man en individuell utbildningsplan för var och en.

Handledarutbildning
Valideringscentrum utför validering inom en rad områden som vård, barnomsorg, verkstadsarbete, svarvare, svetsare, fräsare, samtliga yrken inom byggbranschen, elektriker, fordonsmekaniker och restaurangarbeten. På gång är valideringsunderlag för data, ekonomi och administration.
-Den enda operativa verksamheten inom Valideringscentrum är meritportföljen och att utvecklar vi metoder för den. I övrigt utförs valideringen av utbildningsanordnare i samverkan med Valideringscentrum.
Fem personer är anställda för att ge handledning hur man gör meritportföljer. Centret har en stor verksamhet med att utbilda de handledare som är sfi-lärare för nyanlända invandrare. Även yrkesbedömarna får en utbildning på centret innan de gör sina bedömningar.
-Det är inte alldeles enkelt att få yrkeslärare att ställa upp på proceduren, sade Ingela Bergman.
-Men det är viktigt att utbilda dem. Vi följer upp och gör stickprov för kvalitetssäkring så att man inte förfelar tanken med detaljerna i arbetsbeskrivningen.
Utbildning av handledare för meritportföljen är en stor del av verksamheten. 2005 utbildade Valideringscentrum 150 handledare från Sollefteå till Trelleborg och man har beställningar på ytterligare 150 år 2006. Handledarutbildningen pågår i två plus en dag och det är främst kommuner och länsarbetsnämnder som köper utbildningen.

Några frågor från deltagarna:

Fråga:
Är Valideringscentrum nationellt godkänt?
Svar:
Vi är hyggligt nationellt godkända, men Valideringsdelegationen jobbar inte så.

Fråga:
Har ni parterna med er?
Svar:
Ja de deltar hela tiden i arbetsgrupper med validering för varje yrkesområde. De måste vara med och godkänna valideringsinstrumenten. Valideringscentrums roll är att utveckla dessa instrument tillsammans med yrkeslärarna. De har yrkeskompetensen och vi kan förhållningssättet. Vi utvecklar metoderna och säkerställer att individen får möjlighet att visa hela sin kompetens.

Fråga:
Hur har det gått? Har de här personerna lättare för att söka jobb, tas de på allvar?
Fungerar er metod?
Svar:
Det är ingen arbetsgivare som ser att den sökande validerats. Man har intyg och betyg som vanligt. Meritportföljen är ganska ny. Den finns med i vårt ESF-projekt där vi har anlitat en utvärderare. Efter utvärderingen vet vi mer vad det hela har lett till, men redan nu har vi fått indikationer på att flera får jobb både direkt efter att de gjort en meritportfölj och även efter en yrkesbedömning.

Fråga
Hur lång tid tar alla stegen från kartläggning till betyg?
Svar:
Går man igenom alla stegen för en arbetslös så tar meritportföljen tre veckor, plus yrkesbedömning en vecka och gör man sedan en validering tar det totalt mellan fem till åtta veckor beroende på yrkesområde. Men om man är långtidssjukskriven är detta inte mertid, det är plustid!

Mer om Valideringscentrum: www.malmo.se