Luleå 06-03-09: ”Vad skall vi validera och varför?”

Michael Roslund, Valideringsdelegationen
Validering för alla

Michael Roslund är branschansvarig på Valideringsdelegationen i Norrköping. Det är en liten myndighet med fem anställda som har tillsatts av utbildningsdepartementet. Delegationen ska verka i fyra år med att skapa allmänna riktlinjer för validering i Sverige.

- Det har uppstått en rad olika typer av aktörer som bedriver validering. Om delegationen kan bringa ordning och klarhet i denna verksamhet skulle många tjäna på det, sade Michael Roslund.
Valideringsdelegationens styrelse består av företrädare från bland annat LO, TCO, AMS, Integrationsverket och högskolan. Ordförande i styrelsen är Jan Edgren, adjungerad professor vid Högskolan i Halmstad. På kansliet i Norrköping finns förutom Eva Nordlund som är direktör, också ansvariga för arbetsmarknad och branscher, grundskolan och gymnasiet, och en person som är ansvarig för folkbildningen. Till delegationen är också knutna två experter på olika branscher som industri, vård och handel. (Se gärna delegationens hemsida www.valideringsdelegationen.se.)
-Delegationen har sin utgångspunkt i EUs Lissabonstrategi och i Köpenhamnsfördraget 2002. Den fråga vi ställer är: vad krävs om man vill validera det informella lärandet, vad krävs för en validering när vi lär i andra miljöer än det formella skolsystemet, sade Michael Roslund.

Skolan ett fundament
Den formella skolan är ett fundament för utbildningen. Frågan är om all kompetens som man förvärvat i det informella ska in i det formella på något sätt, eller om det ska ske i en växelverkan. Kanske spelar det ingen roll med kopplingen till den formella utbildningen. En del anser att det som sker av värde händer i yrken på arbetsmarknaden. Där finns de som bedömer kunnandet i det livslånga lärandet. Man kan välja förhållningssätt och hur man vill koppla det formella och det informella till varandra. Om en person vill gå en högre utbildning är det lämpligt att gå det i det formella skolsystemet eftersom det ger behörighet till högre utbildning, men det är inte säkert att det passar alla . Man har också olika förhållningssätt till validering i skolan och på arbetsmarknaden

Vad är validering?
En definition av validering som regering antagit tidigare är att validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oavsett hur den förvärvats.
-Det är fortfarande en hyfsad definition även om vi inte har samma syn längre på alla orden, till exempel ordet ”strukturerad”. Menas det ett checkliste-system? En del kanske jobbar med ISO-standard, eller man kanske har en europeisk ”framework” eller det engelska kvalitetssystemet. Det finns olika bilder och begrepp vad som är en ”struktur” i valideringen, sade Michael Roslund.
Validering är en ”process” säger definitionen också. Men vad menas med process? Kan en valideringsprocess vara lång eller kort, pågå i timmar eller år?
-I vårt arbete diskuterar vi hela tiden vad vi avser med validering. Vi har inte satt ner foten eftersom det inte är vi som bestämmer hur det ska vara, sade Roslund.
Delegationen ska främja validering. Dess uppgift är inte att bestämma utan att ta reda på goda exempel och sprida dem. Då kanske det uppstår något som kan användas som riktlinjer. Om någon region har ett optimalt förhållningssätt för individ och avnämare, då kan delegationen vara med och hjälpa till att sprida det.

Kvalitet, rörlighet och legitimitet
Delegationen ska främja kvalitet i valideringen.
-Kvalitet är ett stort ord, vi har säkert alla olika bilder av vad det är.
Delegationen ska också främja legitimitet i valideringen. Legitimitet handlar om vem som har rätten och trovärdighet att utfärda dokument som har en giltighet utöver det nationella betygssystemet.
-Kan det finnas andra typer av dokument än skolbetyg? Och vad har de för värde om jag flyttar? Här gäller det att få med aktörer i valideringen som sitter centralt som kan säga hur dokumenten ska var utformade för att kännas igen och ge ett värde i olika delar av landet.
Rörlighet är ett viktigt mål för valideringen. Inom EU finns grundtanken om rörlighet.
-För att få jobb måste man bli tydlig för en arbetsgivare och det är svårt att vara tydlig om man då inte har dokument med sig. Referenser är bra, lokalt kan det vara oerhört avgörande att ha en referens från en välkänd arbetsgivare.
-Men om man flyttar långt, mellan olika regioner, har inte referenser samma värde, om man dessutom kommer från ett annat land kan det vara ännu svårare med legitimiteten. I samtal vi haft med människor i Europa säger de att det behövs dokument som gäller inom hela EU.

Vad är kompetens?
Definitionen av kompetens och kunnande är centralt i delegationens arbete.
-Kompetenser kan vara olika saker och de kan höra hemma på olika ställen. I skolan finns det som är normerat och färdigpaketerat. Har jag ett betyg i svenska har jag något som är normerat jämfört med om jag är rörmokare.
-För vuxna paketeras inte kompetenser på samma sätt som skolan. Kompetenser kan se ut på ett annat sätt i arbetslivet i samverkan med andra och kunder, sade Roslund.

Spetskompetens
Man är inte färdigutbildad till ett yrke efter ett att ha gått ett karaktärsyrkesprogram som till exempel omvårdnadsprogrammet, utan man tränas vidare i sin anställning till en spetskompetens. Sedan tillkommer lärlingsprogram på kanske 1600 eller 1800 timmar och sedan kan man bli anställd till ett yrke, till exempel undersköterska
Det är få yrken där man är fullärd när man går ut skolan. Spetskompetens - om en person är en elektriker eller bagare, det kan man ta reda på. Där kan man konkret visa sitt kunnande och sedan kan man dela ut ett något diplom, certifikat, gesällbrev, yrkesbevis av något slag.

Generell kompetens
-Vi menar att det också finns något som föregår den yrkesspecifika spetskompetensen. Det måste finnas kompetenser som är generella, gemensamma för flera olika yrken. Vi vet inte hur vi kommer att lyckas med att beskriva dem, men vi kommer att använda oss av ett antal generella kompetenser som vi prövar och lanserar framöver. Dessa olika typer av allmänna kompetenser är inte skolämnen. Exempel på generella kompetenser är samverkanskompetens och hur man hanterar utrustning.

Det finns olika sektorer på arbetsmarknaden, som fastighets, service teknik, transport, elektronik, hantverk, skogsbruk och lantbruk. Det delegationen funderar på är om det finns generella kompetenser gemensamma för flera branscher, industri och vård till exempel, och om man kan fastställa dessa kompetenser.

-Om det visar sig i slutet av en validering att en person inte är bagare utan till exempel djurskötare, så har man gått en omväg. Om man vet det direkt sparar man en massa pengar.
Delegationen ser också på individens rättigheter. Kan man bli anvisad validering. Personen har sina rättigheter och validering är frivillig.
- Det måste finnas tillit och förtroende för processen, tillit hos aktörerna, vi försöker väva in det i arbetet. För att skapa legitimitet har vi branschföreträdare på central nivå.
Lärarhögskolan i Stockholm har tagit fram ett material, provbanken, som är ett lärarstöd i de yrkesförberedande programmen. Delegationen har vänt sig till de olika branscherna och frågat i vilken mån dessa olika kompetenser som till exempel samarbete och problemlösning är viktiga i branschen.
I en del branscher är det relevanta kompetenser, i andra inte. Man har svarat olika på frågan
Nu sammanställer delegationen ett material i kontakt med de olika branscherna för att ge rubrikerna om de generella kompetenserna en substans. Delegationen lanserar resultatet av detta den 18 april 2006.

Steg för steg
Validering och yrkesbedömning går i steg. Ingången kan vara arbetsförmedling, vuxenutbildning, försäkringskassan, en personalansvarig, en flyktinghandläggare eller folkbildningen. Provbanken kan vara ett första hjälpmedel.
- Om vi tittar in i provbanken ser man mycket bildsekvenser. Till exempel hur man tar hand om en hjärtinfarkt i en omvårdnad. Om man arbetar med sådan omvårdnad kan man se efter om man känner igen det som sker och om man själv kan det. Där kan man se den egna kompetensen. Provbanken kan fungera som ett första resonemang för att veta om man ska gå vidare till en yrkesbedömning, sade Michael Roslund.

Det första steget i valideringen kan vara en kort tid för de första resonemangen med en övergripande kartläggning. Då tittar man på generella kompetenser och yrkeskompetenser. Redan här måste det falla ut någon dokumentation.

Nästa steg är en strukturerad bedömning. Till det har delegationen tagit fram ett valideringsstöd med generella kompetenser. Till sist bedömer man också om det finns en spetskompetens.
-För det behövs branschspecifika modeller. Det är en dokumentation som branschen äger, inte delegationen, men den kan koppla upp sig mot branscherna och delegationen samarbetar med deras yrkesnämnder, sade Michael Roslund.

Valideringsdelegationen bedriver ett utvecklingsarbete och vill stärka ett regionalt samarbete. Kansliet har därför delat upp länen i Sverige mellan sig och försöker främja regional samverkan om validering. 2007 ska delegationen överlämna ett förslag till utbildningsministern angående vad som ska hända med valideringsfrågan i framtiden. Förslaget ska identifiera olika hinder för validering och lägga förslag hur de kan hanteras och hur de olika metoderna för validering kan komma till användning.

Valideringsdelegationens provbank för yrkesämnen
Provbanken för yrkesämnen är ett bedömningsstöd som har arbetats fram i samarbete mellan PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för pedagogik vid Växjö universitet och Skolverket samt olika berörda yrkesbranscher.

• För lärare eller yrkesbedömare är provbanken ett stöd i bedömning av kompetensers omfattning och kvalitet i relation till program eller kursmål. Uppgifterna kan också användas för att ge underlag till intyg om kunskaper motsvarande delar av kurser.
• Vägledare kan använda provbankens material som inslag i en större systematisk kartläggning av kunskaper inhämtade utanför utbildningssystemet eller för en preliminär rimlighetsbedömning av planer på kompletterande utbildning och prövning.
• Den som på egen hand vill jämföra sina kunskaper från arbetslivet, ideell verksamhet etc. med gymnasieutbildningarna kan använda materialet som ett själskattnings-instrument.

Provbanken innehåller yrkeskompetenser inom åtta branscher som relateras till gymnasieskolans programmål och betygskriterier. Alla kunskapsområden beskrivs med en gemensam uppsättning kompetensbegrepp. Legitimiteten säkerställs genom anknytning till gymnasieskolans styrdokument. (Länk: Provbanken för yrkesämnen)

Regeringens definition av validering

”Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oavsett hur den förvärvats.”
Enligt regeringen bör validering aktuell i främst tre sammanhang:

• som ett led i en pågående utbildning i syfte att klarlägga kunskapsnivån, anpassa innehållet i och/eller förkorta studietiden för den enskilde,
• i anslutning till vägledning för att definiera utgångsnivå för vidare studier samt
• för att dokumentera faktiska kunskaper och färdigheter inför ansökan om anställning eller i samband med personalutveckling på arbetsplatsen."