Johan Fridell:
Utveckling av lärcentra - vad är nästa steg?

-Jönköpings län är bland de bättre när det gäller lärcentra och regional utveckling, men bra kan bli bättre, sade Johan Fridell, projektledare vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Han arbetar med nätbaserat lärande och lärcentrafrågor, och leder en fempoängskurs, Lärcentrautveckling vid högskolan i Jönköping.
Johan Fridell avslutade seminariet med tankar kring lärcentra och hur samverkan kring lärcentra kan stödja regional utveckling.

- Det finns sedan länge en mycket bra uppbyggd infrastruktur i länet. Vi har klarat av att bli Mötesplats och Mäklare, två av de tre M:en i Mötesplats, Mäklare och Motor. Nu måste vi inrikta oss på att bli en Motor. Frågan är hur det ska gå till, hur vi ska nå ut, och vilka målgrupper vi ska arbeta mot, sade Fridell.

Det finns en rikt förgrenad infrastruktur för vuxenutbildning och lärande i Sverige. Johan Fridell visade en Sverigekarta där landets många lärcentra finns markerade (gula prickar).

De största nationella aktörerna inom nätbaserad vuxenutbildning är

• Nätuniversitetet
• Nitus (Nätverket för kommunala lärcentra),
• KHIS (kommuner och högskola i samverkan) och
• Westum (Nätverket för lärcentra i Västra Götaland).

Inte bara nationellt utan också i varje kommun finns det en lång rad av aktörer som samverkar kring vuxnas utbildning och lärande.
- Det finns ett stort behov av att se över möjligheterna till samordning, sade Fridell.

- Lärcentra bör ha en given roll i denna samverkan för lärande. Frågan är hur man kan utveckla metoderna för lärande i den utbildning som bedrivs vid lärcentra.

I en klassisk katederundervisning dominerar utlärning av fakta och teori. Det kan balanseras med en mänsklig närvaro i klassrummet som ger utrymme för personlig värme, frågor och en dialog.

Med en nätbaserad undervisning är det stor risk för en bristande balans mellan teori och mänsklig närvaro.
-Det passar kanske vissa, men långt ifrån alla. Det vore att misskreditera lärarrollen att tro att en nätbaserad undervisning fungerar bra utan en lärares personliga stöd, sade Johan Fridell.

För att lärande ska uppstå behövs det en personlig dialog mellan eleven och en handledare eller lärare. Det kan erbjudas av personal på lärcentra, med en ”online facilitator” eller med en lokal coach (handledare, fadder, mentor) på företaget.
Lärcentra behövs och är ett viktigt stöd i vuxenutbildningen. Johan Fridell föreslog några utvecklingsområden för lärcentra:

• Lärcentra bör förändra sitt förhållningssätt till lärande och inte begränsa sig till ett kurstänkande.
• Det behövs en starkare efterfrågestyrning. Använd digitala lösningar
• Utveckla gränssnittet mellan infrastrukturen och näringslivet.
• Skapa strukturer för regelbundet, kontinuerligt lärande.
• Yrkesutbildningar i skolmiljö kan ge baskompetens, spetskompetensen bör ges på arbetsplatsen.
• Det framtida näringslivet är i huvudsak småskaligt, det kommer att ha behov av infrastrukturellt stöd, som lärcentra.
• Arbetsplatsen och företaget bör ha en stor del i yrkesutbildningen.

Det finns i dag en väl fungerande infrastruktur för vuxenutbildning i regionen. Der är viktigt att se över möjligheterna att erbjuda företag och anställda att ta del av denna vuxenutbildning.

Företagen samarbetar med lärcentra och Högskolan på Hemmaplan för att få yrkesutbildad personal och för ett kontinuerligt lärande på företagen. Till stöd för Lärcentra och HpH i hela länet finns Rådet för flexibelt lärande i Jönköping.

Rådet arbetar för god tillgänglighet till högre utbildning för invånarna i länet, främst genom distansutbildning. Det finns ett nytt resurscentrum för flexibelt lärande vid högskolan i Jönköping. (www.hj.se)

Rådets mål är att stötta de lärare som arbetar med distansundervisning. Rådet för flexibelt lärande består av Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, Högskolan för lärarutbildning och kommunikation, Internationella Handelshögskolan, Ingenjörshögskolan samt representanter för länets kommuner.

- I denna infrastruktur för vuxnas lärande gäller det att utveckla en koppling mellan lärcentra och näringsliv, anser Johan Fridell.

- Frågan är hur lärcentra kan bli bättre partners till företagen. Kan lärcentra bli en utbildningsavdelning för kommunen och regionens små och medelstora företag?

Kan lärcentra bli bättre på att kontinuerligt inhämta behov och komma med förslag och erbjudanden till individer och företag? Då gäller det att ha rätt attityd, att erbjuda kunskap, närhet, uthållighet, trovärdighet och leveranskapacitet. Det kräver stora insatser.

- Det är viktigt att lärcentra går från information till samarbete, från ett kund-leverantörs-tänkande till ett samarbete mellan partners och agenter. Lärcentra behöver förändras från en leverantör av utbildning till ett partnerskap för utbildning och utveckling.

Då är det viktigt att känna till behoven av lärande, att få företräda dem, och kunna möta dem. Då är det viktigt att följa upp och komplettera genomförda insatser.

- Det gäller också att finna rätt leverantörer av utbildning i partnerskapet mellan lärcentra och företag, och nya modeller och metoder för leverans av utbildning, avslutade Johan Fridell seminariedagen i Vaggeryd.