Grupparbete:
Hur kan vi stödja den regionala utvecklingen?

Deltagarna på seminariet hade alla erfarenheter av samverkan kring utbildning och regional utveckling. Alla har arbetat med att undanröja hinder och skapa möjligheter. I fyra grupper ägnade man någon timme åt en diskussion om regional utveckling.

Fyra frågor var utgångspunkt för diskussionen:

• Hur kan vi samverka för att stödja den regionala utvecklingen?
• Vad krävs för regional utveckling?
• Vilka faktorer bidrar till regional utveckling?
• Hur kan vi gå vidare för att tillsammans skapa regional utveckling?

Hur kan vi samverka för att stödja den regionala utvecklingen?
För att svara på hur den frågan ville gruppen först ställa en följdfråga. Vilka är ”vi” som ska samverka och vilken utveckling vill vi ha? Och vad menar vi med region?

Vaggeryds kommun ingår i flera regioner, beroende på vad man pratar om: GGVV (Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo). Vaggeryd är också en del av Vätternbygden och av Kronobergs län. Regioner ser olika ut men gemensamt är att det är nödvändigt att samverkar för att åstadkomma en regional utveckling.

Man ansåg att det måste finnas en samsyn som genomsyrar alla sektorer i samhället och regionen nu och framöver. Medborgarnas engagemang och idéer är viktiga liksom hur dessa tas emot av beslutsfattare och tjänstemän i en kommun.

Trots att man vill att enskilda medborgare ska få påverka debatten om kommunens utveckling, så behandlas förslag sällan och samlas inte ihop för att testas av. Ett exempel är medborgarförslag, som om de inte klubbas igenom i fullmäktige, bara blir liggande i glömska, trots att det är idéer som skulle kunna förnya och utveckla såväl kommun som region. Sådant kan göra att man som medborgare tappar lust, kraft och engagemang för att påverka och engagera sig.

Det gäller därför att ständigt skapa informella mötesplatser. Det är viktigt för att kunna mötas i frågor som kan leda till regional utveckling. Att få unga och äldre att tillsammans med beslutsfattare mötas kontinuerligt är ett sätt att skapa engagemang såväl lokalt som regionalt på sikt.

Hur samverkar man då för att stödja kommunal utveckling? Det gäller att öka personkontakter, minska revirtänkandet. Kontakter är viktigt. Studiebesök runt om i landet görs idag där kommunstyrelsen, Näringslivsrådet, företagare, Fenix, förvaltningschefer från barn- och utbildningsnämnden och Arbetsförmedlingen deltar. Det finns informella mötesplatser och ett idéutbyte till exempel vid luncher med föredrag. Ledningsgruppen för KY ett bra exempel. Där möts representanter för företag, utbildningsanordnare och elever. Det finns också olika programråd, med olika företagare beroende på frågeställning

Näringslivet är en katalysator. Näringslivsrådet i kommunen tar ansvar för att dialogen kommer igång mellan kommuner och företag. Det behövs också visioner för att få igång ett samarbete. Det behövs en samsyn och en färdriktning och man behöver jobba gränsöverskridande. Till exempel genom att arbetsmarknadspolitik och näringspolitik samverkar.

Det är viktigt att se regionen som en helhet och politikerna måste hjälpa till att skapa mötesplatser.

Vad krävs för regional utveckling?
Det krävs en fortsatt samverkan kring högskoleutbildningar. Kvaliteten är då viktig att bevaka. Ett exempel var den utbildning som kommunerna samverkar kring för att barnskötare ska kunna bli förskollärare. Ett annat exempel som nämndes var utbildningar inom VVS-branschen i regionen.
En stor och viktig faktor för regional utveckling är en bra gymnasieskola, bra vuxenutbildning och god samverkan med näringslivet. Man bör se utbildning som kompetenshöjning för att stödja innovationer och entreprenörsanda.

Kanske kan man nå företag som vill blir fadderföretag för att skapa större möjlighet för ungdomar i bygden. De unga kan få långvariga relationer med företag redan under studietiden. Det kan förhoppningsvis leda till praktik, vikariat, lite extrajobb och anställningar på sikt.

Regional utveckling ska ske på alla nivåer. Därför måste den generella infrastrukturen vidareutvecklas. Här såg man ett helt spektrum av samhällsstrukturer, som måste underhållas och utvecklas, allt ifrån IT-nät och IT- kompetens, till allmänna kommunikationer. Ibland kan det behövas ”paketlösningar” för individer och organisationer i regionen.

Vilka faktorer bidrar till regional utveckling?
Tillverkningsindustrin kompletteras mer och mer med tjänsteproduktion. Utbildning liksom entreprenörskap bidrar till regional utveckling. Det är också viktigt att samarbeta mer med landets högskolor. Det kan ge möjlighet att arbeta med innovativa grepp och nyskapande idéer.

Kanske kan man utveckla tjänstenäringen, till exempel turism, på regional nivå. Det behövs innovationer och företagskluster för att stärka utvecklingen i flera andra branscher, exempel som nämndes var polymerer och skärande bearbetning.

Det är också viktigt att bredda gymnasieskolan med entreprenörsutbildning. Vuxenutbildning behövs både för de arbetslösa och för dem som är i produktionen. Då behövs samverkan med näringslivet. De kan också hjälpa till och synliggöra för gymnasister hur företagen ser ut.

Ett exempel på hur arbetsmarknaden förändras togs upp av arbetsmarknadschefen. Det är sjuttio personer från Somalia som har flyttat till Vaggeryd. Invandringen är en resurs, men hur ska kommunen möta dessa människor så dessa nya invånare i kommunen ska bli en tillväxtfaktor?

Hur kan vi gå vidare för att tillsammans skapa regional utveckling?
Det gäller alltså att skapa fler mötesplatser för att få en samverkan med näringslivet, ge fler möjligheter till vidareutbildning/utveckling för boende inom regionen, skapa tillgänglighet till den teknik som behövs för att klara av flexibla studier och en väl fungerande infrastruktur för flexibelt lärande. Öka kontakterna mellan utbildningssidan och näringslivet.

Hur ska det då gå till? Det kan ske genom att:

• Hitta pilotföretag som kan visas fram som goda exempel på arbetsplatser som vunnit på att utbilda personalen.
• Hitta strategiska personer som är tongivande inom näringslivet som kan verka som ambassadörer för att visa på vikten av kompetensutveckling.
• Aktiv marknadsföring av de möjligheter till utbildning som lärcentra erbjuder. Då är det viktigt att ta upp lärcentras mäklarroll. Till exempel är det viktigt hur man förpackar och marknadsför utbildningar och kompetensutveckling. Namn är viktiga. ”Gnosjö företagsutbildningscentrum” är inte ett särskilt lockande namn.

Det gäller alltså att utveckla lärcentra och hitta nya metoder för att marknadsföra och bedriva utbildning. Det är nästa steg i en regional utveckling, tyckte deltagare i de fyra grupperna.