Malin Ljungzell:
När lärcentrum är en motor i lokal och regional utveckling

-Viktiga framgångsfaktorer för att lärcentra ska bli en motor för utveckling är att de har en politisk uppbackning och förankring i kommunen och regionen, sade Malin Ljungzell när hon presenterade sin rapport: ”När lärcentrum är en motor i lokal och regional utveckling”.

Malin Ljungzell har tillsammans med Marie Davoust tittat närmare på lärcentra som en motor i lokal och regional utveckling. Deras rapport handlar om hur sex kommuner har arbetat med att stärka vuxenutbildningens koppling till den lokala arbetsmarknaden och näringslivsutvecklingen.

Studien som finansierats av NTG-Lär har skickats ut till alla kommunstyrelser och till alla ansvariga för lärcentra och vuxenutbildning i landets kommuner.

Syftet med studien var att beskriva praktiska exempel på hur lärcentra arbetar som en del i kommunal och regional utveckling. Det gällde att undersöka hur kommunerna själva beskriver lärcentrums roll för tillväxt och att belysa hinder och framgångsfaktorer. Fokus i rapporten var lärcentras uppgift som motor.

Studien visar att lärcentra kan skapa flexibla utbildningar som är mer tillgängliga och anpassade både till individens behov och till den lokala arbetsmarknadens behov. Studien visar också att lärcentra inte ensamma kan vara en motor för utvecklingen. De fungerar bäst som brobyggare mellan olika politikområden, där individers och arbetslivets behov kan mötas i samordning med olika utbildningsanordnares resurser.

Vad ska då ett lärcentrum arbeta med för att främja regional utveckling och tillväxt? Det gäller att ständigt utveckla idéer och utbildningar tillsammans med andra. Det är viktigt att vara flexibel och anpassa innehåll och form till efterfrågan. Det är nödvändigt att se till att högskoleutbildningar blir tillgängliga i regionen och satsa på att höja den generella utbildningsnivån. Då underlättar det om man använder relevant teknik för flexibilitet, till exempel för distansstudier. Lärcentra behöver också lyckas marknadsföra sina utbildningar och rekrytera elever.

För att lyckas måste lärcentra se till att bli en del av de regionala tillväxtstrategierna och bidra till helheten. Satsningen på lärcentra kan ge positiva signaler om en framtidstro på regionen.

Så hur ska lärcentra arbeta? Det gäller att de skapar förutsättningar för samtal, en ”kreativ trängsel” är bra. Samverka med andra, hjälpa till med att samordna och samla aktiviteter kring lokal och regional utveckling. Det innebär ofta att påverka attityder och synsätt.

Samarbete är A och O för framgång. Det gäller att hitta drivande personer! Samarbeta med företag, fackförbund, kommunen, branschorganisationer, föreningar, myndigheter, nyföretagarcentrum, andra lärcentra, bibliotek och olika utbildningsanordnare, politiker, kommunchef, kommunstyrelsen, kommunala enheter, regionförbund, landsting, näringslivsråd.

Samarbete tar tid, men det lönar sig. Nätverk och partnerskap är ett stöd för utvecklingen och ger en legitimitet åt lärcentras arbete. Samarbete är också nödvändigt för att förändra attityder och förhållningssätt när det gäller lärande.

Gamla ingrodda mönster kan annars bli ett hinder för utvecklingen. Det behövs nytänkande för att se över regelverk och för att skapa ekonomiska förutsättningar. Genom samverkan kan man se till att strukturen i kommunen, utbildningssystemet och hela den regionala strukturen blir stöd och inte hinder och bromsklossar.

Ett framgångsrikt Lärcentrum kan bidra till regional utveckling genom att utveckla nya former och modeller för lärande och stödja nya målgrupper och individer. Det gäller att vägleda och möta individer utifrån deras individuella situation, som stöd på väg mot ett nytt arbete.

Framgångarna kommer ofta när lärcentra driver utvecklingsprojekt, när de samarbetar med andra intressenter i regionen, och när det finns bra kommunikationer, lokaler och lärmiljöer.

Lärcentra runt om i landet kan bidra till regional utveckling genom att agera brobyggare mellan politikområden. Bygg upp lärcentra som kan delta i operativa och strategiska insatser, först och främst genom att samordna och organisera utbildningar för människor i och utanför arbetslivet, sade Malin Ljungzell.