Kenny Jonsson:
Regional samverkan och vuxnas lärande

-Bygg organisationen efter verksamheten i stället för en organisation som skall fyllas med verksamhet, sade Kenny Jonsson, ämnesråd på Utbildnings- och kulturdepartementet.

Han berättade om sina erfarenheter i Samverkansdelegationen, Delegationen för regional samverkan om högre utbildning. Sammanfattningsvis kom delegationen fram till ett synsätt att utbildning främjar utveckling och tillväxt - om man utgår från ett underifrånperspektiv och om man har en långsiktighet, helhetssyn, bra infrastruktur samt samarbetar och samverkar.

Under tre år arbetade delegationen med att stimulera samarbete mellan universitet och högskolor och kommuner, regioner och företag för få fler att bedriva högre utbildning och för att skapa hållbar regional tillväxt. Samverkansdelegationen initierade ett 80-tal samverkansprojekt.

Under tre år besökte Kenny Jonsson många av dessa projekt. Det fanns goda idéer som ledde till en dynamisk utveckling, även om det i utvärderingen svårt att exakt räkna ut hur många arbetstillfällen och nya företag dessa projekt resulterat i.

I Vaggeryd fanns ett av projekten. 1 500 jobb försvann när verkstadsindustrin Flextronics lade ner fabriken i Vaggeryd. Kommunen var inte ensam om att drabbas av nedläggning. I hela GGVV-regionen (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo) har det sedan lång tid bedrivits en traditionell tillverkningsindustri. När allt fler jobb inom tillverkningsindustrin lämnade regionen såg politikerna ett växande behov av att utveckla nya jobb. Bland annat startades en entreprenörsutbildning mot tjänsteföretagande. Det var vågat eftersom Gnosjöregionen redan var känt för att ha duktiga entreprenörer.

Flertalet (75%) av de projekt som Samverkansdelegationen stödde hade sin bas i ett lokalt lärcentrum. Det bidrog till att projekten nådde ut i kommunerna och att många studerande kunde rekryteras från studieovana miljöer.

Kan utbildning ge tillväxt?
- Frågan är om vi kan skapa bättre tillväxt genom utbildning. Ja, välutbildad personal har större möjlighet att göra företagen mer effektiva och skapa högre produktivitet, sade Kenny Jonsson.
Utifrån Samverkandelegationens erfarenheter växte det fram ett synsätt som också har förts fram i regeringskansliet. Grunden är att utbildning och komptensutveckling gynnar tillväxt .

Vad menas då med ”tillväxt”? På makronivå är tillväxt ökningen av det samlade värdet av producerade tjänster och varor (BNP). Tillväxt uppnås genom att man producerar mer per tidsenhet genom en kombination av råvaror – kapital – arbetskraft – teknologi och insatser för kompetensuveckling.

Tillväxt innebär att det skapas fler jobb och fler företag. En viktig bakgrund till Samverkansdelegationens arbete är tillväxten i Europa. Sverige har skrivit under Lissabonstrategin. Enligt denna EU-strategi skall Europa vara världens ledande ekonomi år 2010. Utbildning ska då hjälpa till att skapa tillväxt genom

• Bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemet
• Underlätta tillträdet till alla utbildningssystem
• Öppna utbildningssystemen mot omvärlden

Underifrånperspektiv
För att utbildning ska leda till tillväxt krävs först och främst ett underifrånperspektiv. Det innebär att utbildningen måste tillgodose ett efterfrågat behov. Samverkansdelegationen kom fram till fyra nödvändiga villkor för att utbildning ska främja regional och lokal tillväxt:

• långsiktighet, vision, strategi
• helhetssyn på utbildning
• infrastruktur för utbildning
• samverkan mellan olika aktörer och inom regioner

Vision och långsiktighet
Det är alltså viktigt att det finns en vision om framtiden, en omvärldsanalys och en strategi i en kommun. Frågan är då till exempel

• Hur ska kommunen se ut om 20 år? Vad krävs det för skatteintäkter?
• Hur ska vi nå vårt mål? Vilka starka och svaga tillgångar har vi lokalt? Vilken strategi leder till målen?
• Hur ska vi utnyttja utbildning och kompetensutveckling strategiskt för att främja näringslivsutveckling och arbetskraftsförsörjning?

Det är viktigt att koppla ihop utbildning med näringslivsutveckling och framtida arbetskraftsförsörjning.
- Möjligheten att lyckas ligger i ett tydligt och starkt ledarskap i kommunen, enligt Kenny Jonsson.
- Utbildningsanordnarna måste anpassa utbildningarna till det faktiska behovet med ett långsiktigt perspektiv. Och det behövs en bättre regional samverkan.

Helhetssyn
För att utbildning ska främja tillväxt behövs en helhetssyn på utbildning och lärande. Det betyder att man i kommunen möter utbildningsbehoven med insatser i olika former och på olika nivåer.

Det är flera politikområden som berörs. Alla typer av utbildningar kan vara angelägna för tillväxt, och en helhetssyn på politiken underlättar rationella lösningar. Samtidigt är det viktig att högskolan behåller sin självständighet och värnar sitt forskningsuppdrag.

Behovet av utbildning och kompetens kan beskrivas av företagare i regionen. Detta behov kan sedan motsvaras av olika utbildningar, KY- utbildningar, högskolekurser, studiecirklar, gymnasiekurser.
Företagare kan efterfråga ett yrkeskunnande eller ett kompetensbehov som spänner över olika nivåer, till exempel komvux och högskolekurser i kombination.
-Men vem ordnar sådant, undrade Jonsson. I dag finns inte en organisation för detta – men ett bra Lärcentrum skulle kunna klara detta.
Lärcentret kan vara en bra samordnare, ett kunskapscentrum och ett utvecklingscentrum. Det finns flera sådana exempel.

Infrastruktur
Det behövs också goda förutsättningar för lärande. Det behövs den struktur som lärcentra och andra lärande miljöer kan erbjuda. En sådan struktur är ett nödvändigt villkor för att utbildning ska leda till regional utveckling och tillväxt. I denna infrastruktur bör det ingå lokaler, personal, teknologi, bibliotek, allt som underlättar lärande.

Samverkan
Samverkan mellan olika intressenter kring vuxnas lärande är det fjärde nödvändiga villkoret för att vuxnas utbildning och lärande ska gynna tillväxt. Det krävs bättre samverkan mellan stat, landsting och kommuner och mindre revirtänkande.
-En harmonisering av de olika regelverken som är kopplade till utbildning och olika ”stuprör” är nödvändig, till exempel för A-kassa och utbildning, Försäkringskassa och utbildning, egeninsats och utbildning, sade Kenny Jonsson.

Det krävs en samverkan över politikområden nationell, regional och på lokal nivå. En sådan samverkan underlättar tillväxten lokalt. Det behövs alltså samarbete över de politiska gränserna och kanske nya organisatoriska lösningar. Bakom detta ligger återigen en politisk vision och det handlar om en rad vägval på väg mot visionen.

Närregioner för vuxnas lärande
Området vuxnas lärande spänner över flera politikområden. Därför måste man samverka nationellt, regionalt och lokalt. En region är inte alltid bara ett län. Det kan vara en närregion med kommuner som har mer funktionellt samröre, till exempel de fyra kommunerna i Gnosjöregionen (GGVV), men det kan också vara hela Småland. En region behöver alltså inte vara en administrativ indelning.

Kommunalt samarbete håller på att växa fram på flera håll i landet i form av kommunalförbund eller i form av gemensamma nämnder och förvaltningar över kommungränserna när kommunerna är för små. (Se figuren om vuxnas lärande nedan.)

Samverkan är svårare på nationell nivå än lokalt
- Departementen skulle kunna arbeta på ett bredare sätt och med en mer övergripande syn. Det finns ofta ett revirtänkande, och då är det svårt att samarbeta. Vuxnas lärande kräver samverkan.

Sedan hösten 2005 finns en interdepartemental arbetsgrupp för vuxnas lärande. Den har i uppdrag att stärka arbetet med horisontell samordning och identifiera hinder för samverkan, t.ex. svårigheten att studera när man uppbär a-kassa.

Vad kan företagen göra för att underlätta rekrytering till utbildningar som behövs? Ett exempel är Skaraborg där livsmedelsindustrin behöver personal. Där samverkar utbildning (SLU) och Skara näringslivskontor kring en utbildning som döpts om från ”Livsmedelsingenjör” till ”Mat och Teknologi” med inslag av design för att bli mer attraktiv för att lättare rekrytera unga till livsmedelsindustrin.

Inrätta försöksregioner?
Samverkansdelegationen lämnade sin slutrapport 2005. Den innehöll förslag till regeringen att inrätta några försöksregioner där man samverkar över politikområden.
Förslaget är under beredning, det finns inget beslut. Flera regioner har visat intresse för att vara med. Än så länge har en region skrivit till regeringen om att få medverka, nämligen Region Blekinge.

Kenny Jonsson berättade också om tre goda exempel på projekt som drevs med stöd av Samverkansdelegationen:

1. Bil- och komponenttestverksamhet, Arvidsjaur
Norrbotten med sin kyla, is och snö är en perfekt plats för bilindustrin att testa nya bilar och komponenter. Detta projekt syftade till att öka den tekniska kompetensen för bil- och komponenttestverksamhet i norra Sverige.

Ett samarbete etablerades mellan lokala företag och bil- och komponenttillverkare, Arvidsjaur, Arjeplog och andra kommuner i Norrbotten och Västerbotten, Akademi Norr och Luleå tekniska universitet, samt länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten.

Projektet har bland annat utvecklat ett högskoleprogram för fordonsingenjör som förlagts till Arvidsjaur och Arjeplog. Utbildning mot fordonsindustrin bedrivs också vid Luleå tekniska universitet. Den innefattar projekt där studenter genomfört examensarbeten hos biltillverkare i Europa eller genom att i universitetsmiljön forska för bilindustrin. Universitetet i Luleå har också organiserat workshops för bil- och komponenttillverkare.

2. Receptarieutbildning, Västerbotten
Det råder brist på receptarier i landet och särskilt i Norrland. Många apotek har tvingats stänga eller begränsa sina öppettider. Projektet har haft målet att utveckla en ny, nätburen receptarieutbildning för att tillgodose behovet av receptarier. Man vill nå nya studerandegrupper och göra det lättare att rekrytera personal till Norrlands inland.

Receptarieutbildningen med ett hundratal elever har pågått sedan hösten 2003. Det var fem lokala studiegrupper - på lärcentra i Umeå, Skellefteå, Sollefteå, Arvidsjaur och Vilhelmina - samt en distansgrupp. Projektet har skett i samverkan mellan Umeå universitet, ett antal kommuner och Apoteket AB.

3. Samverkansprojekt Klarälven
Projektet har främst handlat om att sprida kunskaper och skapa utbildningsmöjligheter inom vattenplanering och vattenresurshantering. Bakgrunden är EU:s ramdirektiv för vatten. Det innebär att en lokal samverkan ska ske inom avrinningsområden kring floder och älvar. En ny helhetssyn på vattenfrågor kräver en ny form av vattenplanering. Då behövs samverkan mellan berörda myndigheter, kommuner, företag, organisationer, skolor och lokala intressen. Utbildning och informationsutbyte mellan dem som deltar är viktiga delar i detta arbete.

Projektet kring Klarälven har skapat nya arenor för diskussion, gemensamma lärandeprocesser och utbildningsmöjligheter för både samarbetsparter och allmänheten. Exempel är temaseminarier, exkursioner, öppna föreläsningar på Karlstads universitet och fortbildning av gymnasielärare.

Huvudman för projektet är Karlstads universitet som samlat en lång rad intressenter inom Klarälvens avrinningsområde. Det är kommuner som Karlstad, Torsby och Hagfors, företag som Stora Enso och Fortum, Region Värmland inom LRF, statliga myndigheter som Länsstyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen och Räddningsverket.