Paneldiskussion
-Jag är blind för mina egna behov!

Idéerna från seminariet i Söderhamn ska så småningom utmynna i en handlingsplan för CFL och man efterlyste goda råd för arbetet framöver. I panelen samlades de fyra gruppledarna i en slutdiskussion i stället för den traditionella gruppredovisningen.

Panelen talade om att den lokala platsens betydelse ökar i takt med globaliseringen. I samspel med globaliseringen ökar det lokala i betydelse. Egentligen består hela världen av lokala platser. Frågan är vad som kommer att hända i den ”glokala” framtiden med regioner som Gävleborg, Dalarna och Värmland, och regionerna för arbetsmarknaden. Vid Nutek pågår en utredning om en indelning av Sverige i nya regionala områden. I den nygamla världen kan hela Sverige ses som en region.

Berit Kvist (AMS), Lena Åkerlind (IRIS), Carin Amundsson (Hälsokraft samt Söderhamns Cityförening och Företagarna Söderhamn),
Maj Sofie Andersson

Panelen enades om att den lokala nivån är kommunen och vad regionen är beror på sammanhanget.

Individ och marknad
En annan röd tråd i samtalet var avvägningen mellan individens behov och arbetsmarknadens krav. Vi ser en utveckling där individ och företag försöker bli mer oberoende av varandra. Företagen investerar, men människor blir utan jobb, en ”jobless growth”. Och för en del individer har platsen där man bor så stor betydelse att man skapar sin verksamhet själv utifrån att man vill bo kvar. Ett exempel på det är ishotellet i Jukkasjärvi.

I den bästa av världar borde arbetslivets och individens intressen vara harmoniska. Men det finns en politisk agenda och andra intressen i vardag och verklighet. Hur gör man då för att förena drömmar och verklighet? Till stöd för individen ska det finnas vägledare som ska se båda, både individen och arbetsmarknaden. Denna avvägning är en konkret fråga som yrkesvägledare ställs inför hela tiden i sitt arbete.

Det är viktigt att varje person vid vägledande samtal får veta om det finns några jobb för att kunna göra ett eget medvetet val i stället för att utbilda sig till arbetslöshet. Väljer man drömmarnas väg får man kanske flytta, kanske starta eget.

Väljer man arbetslinjen kan man välja utbildning direkt inriktad till industrin. I Sandviken finns en skola där alla går vidare till arbete, samtidigt som industriprogrammet i Sandviken inte fyller alla platserna, trots att de får jobb på industriprogrammet också. Företagen synliggör inte sina behov så tydligt i den vanliga gymnasieskolan. En orsak kan vara att till Göranssonska gymnasiet finns också ett medvetet val från föräldrarna och det har lite högre status att gå där.

Valet mellan dröm och verklighet beror också på om man ser Sandviken, Sverige eller världen som sin arbetsmarknad. Om du vill bo kvar i Sandviken eller Söderhamn och väljer att gå mediaprogrammet i Söderhamn så finns det inga jobb. Men om man är införstådd att man måste söka sig vidare är det en annan sak, om individen vet det från början. Det ingår i vägledarens profession att detta kartlägger man först.

Gamla strukturer och ny infrastruktur
Den tredje röda tråden handlade om företagens utveckling i regionen. Vilka företag finns det i dag och vilka företag kommer det att finnas om tio år i regionen? I förvandlingen från industri till tjänstesamhälle är det viktigt att inte bara tänka kortsiktigt. Och det är inte så lätt att veta vad som kommer i framtiden. Så här sade en företagare i panelen om vad lärcentra kan bidra med framöver.

”Som egen företagare vet jag inte alltid var mitt behov ligger. Jag vill ha fram det för att bli bättre i företagandet. Och än mindre vet jag vad de anställda behöver. Jag är blind för mina egna behov. Jag önskar en analys och inventering!”

Det är en svår konst att göra en bra utvärdering och analys av vad företagen behöver framöver. När man är alltför bra på att lyssna in det upplevda behovet är det lätt hänt att man befäster de strukturer som redan finns. Det svåra är att fånga upp det som ligger utanför strukturerna, det nya.

När man lyssnar med företagen vad de har för vision kanske den inte alltid är så förankrad i verkligheten. Här behöver företagen extern stöd för att se hur framtiden kommer att se ut. Det kan gälla så konkreta saker som information om en förändrad infrastruktur, motorvägar och snabbjärnvägar. Det kommer att ge enorma möjligheter. Hur kan företagen tillgodogöra sig det? Det klarar man inte själv att bedöma, här behöver företagen professionell hjälp.

Det är farligt att fastna i gamla strukturer. Det är lätt för lärcentra att nå människor som är i besvärlig situation och företag som har tydliga behov. Det är lätt att fastna i gamla hjulspår. Men man behöver se framåt. Man behöver kunskap om framtiden, och det är svårt att skaffa en bild av den. En källa att ösa ur är AMS som gör en ekonomisk prognos två gånger per år grundad på olika faktorer som oljepriser och räntan i USA.

Företagens horisont är kort. En företagsledning i trakten utlyste två tusen jobb i december, redan i maj lade de ett varsel på 150 anställda. Det finns en oro för framtiden. Industrin är nödvändig för den ekonomiska tillväxten, men kommer den att ge någon sysselsättning i framtiden?