Grupparbete:

Fråga 3. Hur skapar vi praktiska samarbeten mellan näringsliv och lärcentra?

Det behövs mer samverkan och konkret utveckling för att ”riva murar” och få till ett kontinuerligt och förnyat samarbete mellan ungdomsskolan, gymnasium, lärcentra och arbetslivet.

Det gäller att föra en dialog om hur man kan få ner arbetslöshet och förbättra företagsklimatet. Kommunen kan bjuda in företagen och fråga vad som krävs för att de ska anställa fler, hur man ska klara generationsväxlingen och ta tillvara äldres kompetens. I kontakterna med företagen ska man inte bara fråga om deras behov av utbildning, utan ställa frågor om företaget som hur ser företaget ut om tre år och hur ska det gå till att nå dit.

Söderhamnsmodellen
Lärcentra ska vara motor, mäklare och metodisk mötesplats för lärande, så att samhället förnyas och vidareutvecklas. För lärcentra gäller det då att utveckla metoder för lärandet och tänka efter vad som är bäst att lära i klassrummet och vad som lämpar sig bäst för lärande på arbetsplatsen. Arbetsplatsförlagt lärande kan utvecklas tillsammans med arbetsförmedlingen.

Lärcentra behöver komma närmare och stödja processer på arbetsplatser, som leder till förändring och förnyelse av såväl individers arbetssätt som organisationers tillväxt.

”Söderhamnsmodellen” innebär att lärandet ska börja på arbetet i stället för på skolbänken. Lärandet börjar då med att deltagaren prövar något nytt på arbetet och ser vad som händer. Det leder till frågor och till ett intresse för att lära sig mer och då kan man fylla på med teori.

Näringslivsstrateg
En viktig samarbetspartner för CFL och företagen är kommunens näringslivsstrateg som ska vara en dörr in för företagen. Men i dag har soloföretagarna inte kontakt med kommunens strateg. Det är lätt att sätta upp målet att strategen ska vara ”vägen in” för företag som har problem, men hur ska man nå ut till alla med det? Och vems ansvar är det? Kommunens? Företagens? CFLs?

I dag sitter näringslivsstrategen placerad i kommunledningskontoret tillsammans med kommunala tjänstemän, kanske borde man välja en placering närmare företagens vardag, till exempel i företagsparken?

Vägledning för unga
För de unga som ska ut i arbetslivet är det viktigt med information om hur arbetsmarknaden ser ut så att de inte väljer att utbilda sig till arbetslöshet. Vägledarnas uppdrag är att se både individens önskningar och samhällets och arbetsmarknadens behov.

Ibland är det svåra avvägningar. Men trots allt vill de flesta unga vill ha ett jobb efter utbildningen. Exempel på en industrilinje som är attraktiv för unga är företagsgymnasier som Göranssonska gymnasiet i Sandviken. Där är det tydligt att eleverna får jobb efteråt och då får utbildningen också högre status och fler sökande. I dag är företagen är inte tillräckligt tydliga gentemot den traditionella gymnasieskolan med vilken arbetskraft de efterfrågar.

Social kompetens
Svenskt näringsliv hade ställt frågan till företagare " Om du har önskat anställa någon under det senaste året, men inte har hittat någon lämplig, vad har varit anledningen till det?”

48 procent av företagen svarade att inte hittade arbetssökande med ”rätt social kompetens.” Det kom upp flera förslag om att lärcentra kan ordna kurser i personlighetsutveckling när det inte är yrkeskunnande eller erfarenhet som saknas utan ”rätt personlighet”. I Skellefteå hade man prövat att låta en företagare komma och prata med arbetslösa om hur man uppför sig när man söker jobb.

Rekryteringsdagar
Många unga och även en del vuxna saknar kunskaper om vad som händer på ett företag. För att det ska uppstå ett samarbete och en utveckling behöver man känna till vem som kan ge ett jobb där man bryr sig om arbetsmiljön och arbetslaget. Rekryteringsdagarna i Söderhamn var en konkret åtgärd där lärcentra håller i trådarna och mäklar människor till företag och offentlig sektor. CFL bjöd då in företagarna i trakten till en rekryteringsmässa. Ett hundratal företag kom och presenterade sig och sitt företag.

Fiberoptik-dalen
Det är viktigt med en (eller fler) fokusfrågor i regionen, det kan attrahera företag. Regionen har en ny fokus för utvecklingen: fiberoptik. I Hudiksvall kallar man det ”Fiberoptic Valley” som en parallell till Silicon Valley, Kiseldalen, i USA.

”Det har Hudiksvall gjort bra, men man har lite dåligt samvete att inte Söderhamn är med.” Hittar man några sådana fokusfrågor kan lärcentra i regionen bidra med att skapa nätutbildningar t ex i det här fallet i fiberoptik, med de lokala företagen som bas.

Företagartrainee
Storföretag har ett system med trainees. Då får nyanställda pröva att jobba några månader på olika delar av företaget under ett eller två år. Uppfinn ett sådant system för småföretag! En företagartrainee skulle få chans att lära känna kanske fem företag med två månader på varje företag. En sådan trainee kunde finansieras gemensamt av företagen.
Ett liknande förslag var att CFL kan utbilda nätverk med företagare i samma bransch.

Konstruktörskurs
Det är riskabelt för skolan att starta en utbildning till industrijobb, till exempel till konstruktör, det uppstår hela tiden nya trender och nya referenser. För att dela på risken kanske till exempel en konstruktörsutbildning kan göras i ett systematiskt samarbete med företagen, som vart och ett kanske bara behöver 0,15 konstruktörer. Kunniga konstruktörer ger växtkraft!

Skapa ett YrkVux!
Den fyraåriga tekniska utbildningen lade man ner och civilingenjörer är sällsynta på småföretagen. Det är två skilda kulturer, den akademiska världen och småföretagen möts inte. Man borde skapa en utbildning på den praktiska yrkessidan på ungefär samma sätt som Delta-projektet gör på den teoretiska sidan i regionen.

Ett praktiskt förslag var ett yrkesgymnasium för vuxna. Man kunde stänga yrkesgymnasiet för unga klockan 1430 och man kunde lägga vuxen yrkesutbildning därefter. Då kunde Söderhamn ha tre-fyra yrkesutbildningar, och hela Gävleborgregionen kunde satsa på 20 – 30 yrkesutbildningar och bussa folk till orter med bra utbud. Det finns lärare, lokaler och utbildnings¬möjligheter!

Ett intressant exempel är Halmstad som har ett yrkesgymnasium där runt hundra företag i trakten prenumererar på andelar i de dyra yrkeskurserna. I gengäld får företagen kompetensutveckling av lärarna i yrkesskolan.