- Kompetensförsörjning för lokal och regional utveckling

Gruppdiskussioner

Det är av avgörande betydelse för att utveckla näringsliv och samhälle att det finns tillräckligt med arbetskraft med rätt kompetens i en kommun eller i en region.

1.Vilka är de viktigaste framgångsfaktorerna för att utbildning och kompetensutveckling för vuxna ska motsvara de behov som det lokala arbetslivet har för att kunna utvecklas?

Samverkan över myndighetsgränser (t ex när kommunala myndigheter som individ och familjeservice inom socialtjänsten samverkar med statliga myndigheter som LAN/Arbetsförmedlingen och till exempel delar på kostnader och samverkar i stället för att följa stuprörsprincipen.)

Långsiktig satsning med politiskt stöd, gärna över blockgränserna (t ex i Varberg och Nässjö, när det finns en total politisk enighet om en vision över blockgränserna, att man vågar satsa på ett dyrt framtidsprojekt även i motvind… som först längre fram visar sig ge god utdelning för regionen.)

Folkbildning, eldsjälar och entreprenörskap är viktigt för att spränga gränser.

Möta nya generationer som har vuxit upp i den ”digitala tidsåldern”.

Fortsätta att utveckla lärande på arbetsplatsen.

Vägledning med validering ger framgång.

Skippa stuprören! Arbeta över politikområdesgränser!

Politiska strukturer – tydligt politiskt budskap och långsiktig budget, politisk medvetenhet om behovet av utbildning

Utbildning även för redan anställda, inte bara för arbetslösa.

Vuxenutbildningen har ett eget ansvar att ha dialog med politiker.

Utbildning ska harmonisera kommuners utvecklingsplan och RUP:arna

En professionell organisering behövs för att få ihop utbildning och näringslivsutveckling – politiska strategier!

Lokalt: Att det finns ett tydligt uppdrag och tydligt huvudmannaskap för lärcentret/kommunens samlade vuxenutbildning (uppdrag och huvudmannaskap hör ihop)

För att nå framgång hos företag behövs att lärcentrum/vuxenutbildningen har ett officiellt uppdrag från kommunen och incitament.

Jobba tätt med företagen lokalt (t ex så att invandrare kan jobba och läsa SFI parallellt och sen behålla jobbet och tålmodigt arbete ”man får envist tjata sig in i företagens ledningsgrupper för att etablera kontakt”)

Gå samman i kommunalförbund så att man har större underlag och kan vara starkare när man väljer högskola/universitet. (t ex GGVV regionen: ”Vi väljer högskola/KY utifrån näringslivets behov”)

Carina Åberg, APeL, var moderator för dagen

2. Vilka är de värsta hindren för en sådan utveckling?

Ett stort hinder är att många företag tar sig för lite tid och ser utbildning som en kostnad - trots att utbildningen de serveras av lärcentra är kostnadsfri och avstämd mot företagens uttalade behov av kompetens.

Företagen kopplar inte sitt behov av kompetens till sina egna strategiska mål. Det är ett strategiskt misstag. Det måste få kosta pengar att vidareutbilda personalen.

Kunskapen om lärcentras verksamhet är splittrad, det saknas en nationell överblick och systematiska studier och spridning av goda exempel och metoder.

De politiska ”stuprören”, lokalt och nationellt

Attityder till utbildning, på alla nivåer inom utbildning och inom näringslivet

Ovana och rädsla för högre utbildning (t ex i småföretag)

Att universitet och högskolor inte sköter sin ”tredje uppgift”

Svårighet att få med lokala politiker när vuxenutbildningen kallar till möte

Nedmonteringen av vuxenutbildningen (nationella anslagen som landar i konkurrens i kommunens budget).

Svårigheten att få med de lokala företagen (trots att stor arbetsgivare ”vill” vara med även i strategiska diskussioner).

Bristen på kunskap och mod att tänka brett om utbildning för vuxna, vilka vinster det finns

Gamla strukturer och tankemönster om skola och lärande behöver brytas upp (läraravtal, frågorna finns i olika nämnder, synen på vad skola är). Lärarnas attityder är en bromskloss.

3. Hur kan vi påverka strukturer och miljöer för att främja utbildning och lärande i ett arbetsmarknads- och tillväxtperspektiv – vad behöver göras lokalt, regionalt och nationellt?

Lärcentra är en gerillaverksamhet som i för hög grad bygger på eldsjälar, projektmedel och lyckliga omständigheter. Det behövs en långsiktighet i finansieringen av lärcentra och vuxenutbildning - inte bara eventuella EU-medel.

Nationellt: tydliggöra strukturer och finansiering!
Regionalt: regionförbund ska serva kommuner – inte breda ut sig!

Kommuner i nätverk kan ta emot regionala utvecklingsmedel!

Eldsjälar är bra och behövs men de bränner ut sig utan stöd av strukturer och långsiktig organisation av lärcentra.

Strategisk organisatorisk placering av vuxenutbildning. En bra organisation av vuxenutbildningen är att lägga den direkt under kommunstyrelsen i stället för att lägga samman den med ungdomsskolan i en utbildningsnämnd.

Synliggör fler berättelser (som Camillas och Lasses) om vad som verkligen görs ute på lärcentrum. Bättre informationsstrategier för att nå beslutsfattare.

Politikerna behöver involveras mer. Hur bygger vi bryggor? Bättre kanaler mellan utbildning och näringsliv behövs.

Gamla tankemönster om skola behöver brytas upp

Vi behöver skapa en strategi för att samordna lobbying! Räcker inte med att ”alla kontaktar sina riksdagsmän/kvinnor.

Verka direkt in i departementen! Ha personer på plats som känner folk i departementen. Utnyttja SKL? Nitus för okänt för politiker

Ta tillvara ”kundperspektivet” – branscher talar om vad de vill ha - KY, signal till nationella aktörer, utnyttja signalerna som ges när inga söker sig till vissa kurser/utbildningar på universitet

I försöket att identifiera "strukturer och miljöer" som kan och bör påverkas framkom följande:

• Det är fullt möjligt att bygga underifrån och inte låta sig hindras av "strukturerna"
• Utvecklingen i Kina och Indien är mer styrande än den lokala utbildningsnämnden'
• Kommunernas (väldigt) olika ekonomiska förutsättningar utgör stora strukturella hinder
• Valideringens egentliga enkelhet men faktiska svårighet
• Breddade vägar till arbetslivet