- Kompetensförsörjning för lokal och regional utveckling

Jöran Hägglund, Näringsdepartementet,

- Det går väldigt bra för Sverige, sade Jöran Hägglund, centerpartist och statssekreterare på Näringsdepartementet, när han presenterade den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Han talade om betydelsen av kompetensutveckling för ökat arbetskraftsutbud, innovation och förnyelse.

- Se föredraget på webb-TV (windows media)

- Tillväxten är fortsatt hög, vi har en sjunkande arbetslöshet, sade Hägglund

I lärcentrakommuner som Lycksele har arbetslösheten minskat med 3,2 procentenheter, i Arvika med 2,5 procent och i Nässjö med 2,9 procent.
- Det som för ett år sedan var besvärliga framtidutsikter har förbytts mot en kraftig uppgång av sysselsättningen och man börjar ana en arbetskraftsbrist.
- Det går bra i kommuner och stat också. Men vi ser också en risk för överhettning och behov av reformer. Vi tror att Sverige kommer stå starkt finansiell inför en kommande lågkonjunktur.
- Trots att arbetslösheten sjunker och ekonomin är stark, finns det ändå ett stort utanförskap som ingen är nöjd med. Detta är regeringens huvuduppgift: De som står längst från arbetsmarknaden ska få en chans att komma in i arbetslivet igen.

En mycket stor grupp på drygt en miljon som inte finns i arbetslöshetsstatistiken är de långtidsarbetslösa, de långtidssjukskrivna och förtidspensionärer.
- Många har arbetsförmåga, de vill vara med men de är det inte. Det är viktigt att vi koncentrerar oss på den miljonen och bryter utanförskapet också för dem. Det behövs insatser för att öka arbetskraftsutbudet och det behövs incitament för att jobba mer, till exempel genom att aktivt gå från sjukskrivning via rehabilitering till arbetslivet.

Nystartsjobben som regeringen införde vid årsskiftet har gett 10 000 jobb.
- De flesta som fått nystartsjobb är män, invandrare och ungdomar med långt utanförskap. Nu korrigerar regeringen bristen på kvinnor genom att införa nystartsjobb i den offentliga verksamheten.

Regeringen vill satsa på företagande i arbetslivet och i skolan.
- Entreprenörskap är viktigt för att skapa möjlighet för fler företag att våga växa. Entreprenörskap är också ett förhållningssätt. Driva företag passar inte alla, men alla kan vara entreprenöriella. Det är att ta för sig och att ha initiativkraft att vidareutveckla en arbetsplats, metoder och producentvillkor, att vara mer aktiv i att påverka och bestämma, sade Jöran Hägglund.

Regeringen planerar att införa entreprenörskap i hela utbildningsväsendet.
- Drivkraft och initiativförmåga kommer att genomsyra lärarutbildningar och läroplaner. Det ska vara roligare och mer lönsamt starta och driva företag, sade Hägglund.

Regeringens nationella strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning har fyra delar:

1. innovation
2. kompetensutveckling och utbud på arbetskraft
3. tillgänglighet
4. gränsöverskridande samarbete

- Vi behöver bli bättre på innovativa miljöer och samverkan mellan högskolor och näringsliv för en tillväxt lokalt och regionalt. Det behövs också en kompetensutveckling för företagare. De behöver se nyttan av att satsa mer på sin personal och på ett livslångt lärande, sade Hägglund.

EUs båda strukturprogram startar snart. Under näringsdepartementet ligger den regionala EU-fonden med innovationer och förnyelse. EUs sociala fond hör till arbetsmarknadsdepartementet och handlar om arbetskraftsutbud och kompetensutveckling.
- Tillgänglighet handlar om it, infrastruktur och modern teknik. I Sverige finns det i hela landet. Den sista punkten, gränsöverskridande samarbete, finns i gränsregionerna, till exempel mellan Danmark och Sverige.

Under 2008 är Sverige ordförande i nordiska ministerrådet. Då får gränssamarbetet hög prioritet liksom att få större arbetsmarknadsregioner.
- Den stora skillnaden mellan Danmark och Sverige är inte arbetsrätten. Men i Danmark är det arbetstagarens marknad. Då är det lättare att gå till en annan arbetsgivare. Det skapar tryck på förändring i företagen, inte neråt mot lägre löner och social dumping, utan tvärtom. Välutbildade anställda ställer krav. Är man inte nöjd med sitt arbete går man till ett annat arbete.

I Sverige går det i samma riktning. Med en växande brist på arbetskraft ökar trycket på arbetsgivarna att skapa moderna arbetsplatser.

Jöran Hägglund avslutade med att säga att regeringen kommer att satsa mer på forskning och utveckling och på kunskaper.
- Det behövs en gymnasieskola där man ser till individen. De praktiskt orienterade eleverna, varför ska de inte få utveckla detta, i stället för att skolan bara förbereder för teoretiska högskoleutbildningar?
- I dag ger vi mer möjligheter åt de teoretiskt kunniga och har mer fokus på dem. De praktiskt orienterade behöver också hög kunskap inom sina områden och ska få fortsätta med högskolestudier senare om man vill det.

Deltagarna ställde några frågor till JöranHägglund om vuxnas lärande:

- Du talar om system för utbildning på ungdomsgymnasiet och i högskoleutbildning. Men du säger inget om den flexibla utbildningen där man rör sig in och ut i utbildning. Kommunerna behöver stöd för att bygga upp dessa strukturer. Om detta vill jag att regeringen sätter ner foten.

- Regeringen har plockat pengar från vuxenutbildningen. Även för dem utanför arbetsmarknaden kan vägen till arbete gå via utbildning. Det behövs en matchning mellan arbetsmarknad och individ, vi behöver ett system för kunskap. Och det vore bra om regeringen gav tydligare riktlinjer för kommunerna.

- Ansvaret för vuxenutbildningen ligger hos kommunerna. Hur ser ni på det? Vi behöver en ny struktur för vuxnas lärande.

Jöran Hägglund svarade:
-Det behövs en samverkan regionalt för vuxenutbildningen. Och det finns hinder, till exempel så är det ”stuprör” mellan EUs regionalfond och EUs socialfonden.

Jöran Hägglund öppnade dörren till regeringskansliet för förslag.
- När det gäller vuxenutbildningen vill regeringen ha fler inspel om utredningar vi behöver gå igång med.

Fråga om lärlingssystemet på gymnasiet:

- Lärcentret i Arvika, ANC, ska inventera och tillgodose arbetslivets kompetens. År 2002 var det 87 sökande till estetisk linje på gymnasiet och noll till industriprogrammet. Samtidigt är det 30 procent av befolkningen i Arvika som jobbar i industrin. I år är det individuella programmet den största linjen på gymnasiet. Det finns en efterfrågan på praktiska utbildningar och KY-utbildningar. Det nya lärlingsprogrammet på gymnasiet ser man fram emot. Jan undrar, hur kommer lärlingssystemet för gymnasiet att se ut?

Jöran Hägglund
- Det är ett allmänt bekymmer att jobba med attityderna till praktiska tekniska utbildningar. Lärlingsutbildningar startar nästa höst med lärlingsprogram på gymnasiet. Vi har snabbat på utbyggnaden av lärlingsutbildningen för att motsvara dem förväntan som finns.

Fråga om köer i vuxenutbildningen

I Nässjö har vi fått nerdragningar som gjort att vi nu har fått en kö i vuxenutbildningen. I Nässjö har vi 60 studerande som vi inte kan ge plats för. Vi har bekymmer som börjat växa.

Jöran Hägglund:
Jag noterar problemet. Vi ska vara uppmärksamma på det. Regeringens nerdragningar av studieplatser har dock lett till att folk kommit in i arbetslivet i stället för att studera. Men det finns alltid individer som kommer i kläm.