- Kompetensförsörjning för lokal och regional utveckling

Sture Nordh, TCO

Sture Nordh, TCOs ordförande inledde dagen med att tala om betydelsen av kompetensutveckling för att öka sysselsättningen och motverka utanförskapet i arbetslivet.
- Tricket är att klara omvandlingen i ekonomin utan att människor hamnar utanför, sade han.

- Se föredraget på webb-TV (windows media)

Sture Nordh lyfte fram objektiva faktorer som talar för utbildningens och kunskapens betydelse.
- Att vi i Sverige klarar oss bra i globaliseringen beror på att vi klarar omvandlingen i ekonomin, sade han.

Sveriges export är stor jämfört med andra länder. Sedan 1992 har exportandelen ökat från en tredjedel till mer än hälften av den svenska ekonomin, mätt som BNP. Vi klarar oss i konkurrensen.

Arbetsmarknaden genomgår mycket stora förändringar varje år. Goda år som 2007 blir det upp till 100 000 nya jobb. Bakom detta finns en dynamik som är större. Varje år försvinner en tiondel av alla jobb i Sverige, cirka 400 000 och goda år som i år nyskapas fler jobb än det, kanske en halv miljon nya arbeten år 2007.

- Är det bra? Ja, den dynamiken, vår förmåga till omställning är en viktig förklaring till att vi klarar den internationella konkurrensen, sade han.

Det är tio procent av jobben som försvinner och tio procent som nyskapas varje år. Då blir det en misspassning mellan kunskaper och behov till det som är arbetsmarknaden krav- I ena änden blir ett överskott av människor som förlorar jobbet, i andra änden uppstår en brist på arbetskraft som har de kunskaper som fyller kraven i de nya jobben.

När arbetsmarknadens krav förändras över tid uppstår ett överskott på arbetskraft i ena änden och en brist på kompetent arbetskraft i den andra änden på tidsaxeln. (Bild Sture Nordh)

Behovet av omställning ökar hela tiden när jobbens livslängd blir kortare. Samtidigt behövs fler arbetade timmar i ekonomin för att klara välfärden med de åldersförändringar som är på väg när alltfler blir allt äldre i Sverige.

- Vi kan inte acceptera att människor hamnar utanför i den här omvandlingen och blir kvar där ute, sade Sture Nordh.

- Tricket är att klara förändringarna utan att människor hamnar utanför för att deras kunskaper inte är efterfrågade eller på grund av ohälsa. Det är det stora utmaningen.

- Det måste finnas en kompetensutveckling för den som blir arbetslös så att den kan få jobb med kunskaper som stämmer med arbetsmarknadens nya krav.

- Lärandet i arbetslivet måste gälla alla i en arbetsmarknad som är dynamisk. Men i verkligheten minskar personalutbildningen, sade Sture Nordh.

-Företagen sparar för att klara sig i konkurrensen. Det har också funnit tillgång på välutbildade människor, de har inte behövt satsa på att utveckla personalen. Nu avtar vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik. Det är fel väg.

- Vi i TCO är övertygade att många behöver chans till påfyllnad till exempel genom Komvux, precis som vår nuvarande finansminister och förre justitieminister fick möjlighet att gå på Komvux för att meritera sig till högre utbildning.

TCO har studerat de mekanismer som gör att människor hamnar utanför arbetslivet. Det är inlåsning, när möjligheten få ett annat jobb inte finns. Inlåsta är de som inte kan byta jobb, arbetsgivare eller yrke fast de vill det.

TCOs undersökning visar att det är cirka 20 procent av arbetskraften som är inlåsta plus 15 procent som är på en arbetsplats de inte vill vara på, tillsammans 1,400 000 personer.

- De hamnar i paradox, i en klämma. När man inte trivs orkar man inte utvecklas i arbetet. Nästa gång det är dags med nedskärningar kommer främst de som inte utvecklat sin kompetens, de som är inlåsta att förlora jobbet.

Det finns också en ohälospiral i inlåsningen. Den leder till olust, psykiska och fysiska besvär, risk för sjukskrivning. Det finns också en könsaspekt. Inlåsning drabbar fler kvinnor, särskilt äldre, offentliganställda och dem med kortare utbildning.

TCO jämförde ”stannare” och ”bytare”. Bytare har bättre självupplevd hälsa, stannarna tycker att det är viktigare med trygghet, samtidigt som deras risk för arbetslöshet är större än för bytarna.

- Vi behöver öka rörligheten på arbetsmarknaden och skapa större möjlighet för de inlåsta att finna nya jobb om vi ska komma åt utanförskap, ohälsa och arbetslöshet, sade Sture Nordh.

- Det behövs en frivillig rörlighet. AMS borde ha i uppdrag att ge samma stöd till den som frivilligt vill byta arbete som till en arbetslös. Råd och stöd borde också ges till dem som vill byta jobb. Vi vet att inlåsning får negativa konsekvenser för både ekonomin och individen.

TCOs studie visar att den viktigaste orsaken till inlåsning är brister i utbildningsbakgrund.

- Det Sverige behöver är en bred sammanhållen satsning för många möjligheter i livet till utbildning och arbetsplatslärande.

- Vi behöver ett Kunskapslyft 2.0 för konkurrenskraften, för omställningen och för individens möjligheter i arbetslivet.

- Med en förnyelsetakt på 2,5 procent om året, ungefär så stor är andelen unga som träder in i arbetslivet varje år, hur ska vi klara arbetskraftsbehovet om vi tillåter att människor hamnar utanför, eller tillåter att unga inte får entrébiljett till ett arbete? Hur ska vi då klara välfärd, löner och konkurrenskraft?

- Vi behöver ett kunskapslyft 2.0 också för den enskildes hälsa. Den som har bättre utbildning har bättre hälsa.

- Det behövs också kunskap för att få självförtroende, för att skapa demokrati och förmåga att styra sitt liv. Sökandet efter kunskap är också ett egenvärde. Vi i TCO vill se starka självständiga individer i samarbete med andra.

- Att göra det möjligt för redan yrkesverksamma att starta om att få flera chanser är också en ekonomiskt nödvändighet. Det behövs ett lärande i arbetslivet och en finansiering av studier av redan yrkesverksamma

Sture Nordh efterlyste ett kompetenssparande med kompetenskonton.

- Vi kan spara till en privat pensionering om vi har gott om pengar. Jämför det med studier. Varför är det bättre att gå i pension tidigt än att ha ett sparande som man kan ta ut för att bli kvar i arbetslivet?

Nordh vill också se ett lärande som är tillgängligt i tid och rum i hela landet.

- Lärcentra är en otroligt strategisk resurs för att göra detta möjligt. Vi ska inte ha system som bromsar. Vi behöver en gymnasieskola utan återvändsgränder. Yrkesutbildning ska inte hindra människor att ta steg för att få allmän behörighet.

- Och vi behöver universitet och högskolor i landets alla regioner . Högskolereformen var den viktigaste tillväxtreformen i modern tid!

Sture Nordh avslutade med att konstatera att det lönar sig med mer utbildning och det behövs bättre utbildad arbetskraft i hela Sverige.

- Det räcker inte med att utbilda enbart de unga, det måste ske tvärs igenom hela arbetslivet. Vi kan alla få det bättre utan att någon får det sämre, men då måste vi skapa möjligheter till ett livslångt lärande, sade Sture Nordh.