Verkstad Västerås:
Röda tråden – ett sätt att få de ungdomar som har det svårast i skolan att komma tillbaka

För att bygga upp själförtroendet hos eleverna på Fenix i Västerås gäller att se vilka starka sidor de har. Därför arbetar personalen på skolan med att utveckla verktyg för att samtala med, vägleda och för att hitta rätt sorts praktikplatser för dessa ungdomar som är i behov av ett individuellt och utökat stöd. Det handlar om att hitta en röd tråd i deras väg från skola till arbetsliv.

I västra delen av Västerås, på vägen ner mot hamnen från E18, i ett industriområde ligger Fenix, en liten skolenhet inom individuella programmet i Västerås. Skolan ligger i en gul fastighet som påminner om omkringliggande företag. Här tar Lars Nordin som är utbildningsledare på skolan emot för att berätta om skolans arbete för att förbättra sitt arbete med att ta emot de ungdomar som inte klarar av gymnasieskolan och är i behov av utökat stöd. Det är en liten skola med bara 40 elever och eftersom de behöver extra mycket hjälp finns det 8 anställda som är handledare för eleverna.

-Personalen på Fenix är en blandning av lärare, kurator, beteendevetare och fritidspedagog, allt för att kunna ge eleverna så brett stöd som möjligt, berättar Lars Nordin.

En elev som börjar på Fenix har ofta ett svagt självförtroende och vet ofta inte vad han eller hon vill med sitt liv. Därför handlar arbetet på Fenix om att bygga upp detta självförtroende och visa på vad eleven är bra på. Det gäller att bygga på elevens starka sidor – ha ett så kallat salutogent tänkande.

Röda tråden och trepartssamtal

Det första eleven och handledaren gör vid skolstarten är att börja med ”Röda tråden” – elevens projekt om sig själv. Innan en elev går ut på praktik, som mycket av skolans pedagogik bygger på, ska han eller hon tillsammans med handledaren arbeta fram ett dokument där det framgår vilket stöd som eleven behöver, vad eleven vill göra, samt att det ska skrivas målformuleringar och en arbetsplan för hur skolan och praktiken ska genomföras. Efter genomförandet ska det ske en utvärdering. Det ska finnas en röd tråd genom hela utbildningen för eleven som han eller hon tydligt kan se.

-Eleverna själva måste få stöd att börja ta tag i sitt eget liv och styra det på ett bra sätt, förklarar Lars.

Röda tråden börjar med en inventering av vad som är det bästa stödet för eleven. Det gäller att ta reda på vad som tidigare har fungerat bra för eleven och varför det fungerat. Lars pratar även om det nätverk av människor som finns kring eleven – föräldrar, socialtjänst, skola och andra. Hur ser eleven på dem och hur ser de på eleven – detta måste också inventeras.

När det är klart skriver eleven och handledaren en målformulering som visar vad eleven vill och vilka mål han eller hon har för skola och praktik.

-Att bara att få en del elever att säga ”Jag vill” är svårt, menar Lars.

Därefter ska arbetsplanen skrivas där det ska framgå hur eleven ska nå de mål som satts upp för att klara av skolarbetet, praktiken och hur nätverkets roll ska vara.

Tillslut ska den arbetsplan__ som skrivits genomföras i skolarbetet och ute på praktikplatsen, en arbetsplan som kontinuerligt kommer att revideras utifrån verkligheten.

För att få ett så utvecklande samtal mellan handledare och elev i projektet Röda tråden arbetar man på Fenix med att ta fram en modell för trepartssamtal. Det är ett samtalssätt som innebär att handledare och elev ska vara på samma plan i samtalet. I samtalet finns det med en samtalsledare som ger båda lika mycket utrymme. Syftet är att ge eleven en bättre position i samtalet. Lars berättar att en elev hade sagt efter ett trepartsamtal att ”det är för första gången jag känt att jag inte fått skäll”.

Skola och praktik
Skolveckan för en elev på Fenix är uppdelad på tre dagar praktik på företag och två dagar i skolan. I skolan får ungdomarna en möjlighet att i sitt eget tempo läsa upp grundskolebetygen i svenska, matematik och engelska samt att de får läsa livskunskap och estetiska ämnen.
Handledarna, som har ansvar för fem elever var, tar sig mycket tid för att sitta ner och samtala med eleven om vad denne vill i framtiden, om yrkesorientering och om varför det är viktigt att pröva på olika arbeten. Utifrån från dessa samtal gäller det att hitta en arbetsplats där eleven kan göra praktik.

När skolan hittat en praktikplats, som i mycket ska utgå ifrån elevens egna önskemål, gör handledaren och eleven ett förberedande besök på arbetsplatsen. Stämmer sedan allt för alla inblandade görs en prövotid på två veckor på praktikplatsen och efter avstämning fortsätter sedan praktiken eller en ny praktikplats ordnas.

-Det finns goda exempel på lyckade praktiker, berättar Lars Nordin, en kille gjorde all sin praktik under två år på ett glasmästeri, där han också genomfört en del gymnasiekurser , och nu har han fast jobb.

Verktyg för systematiska arbetssätt
En viktig del av handledarnas tid är att hitta rätt praktikplatser som passar eleverna på skolan. Vad man vill på Fenix är att arbeta systematiskt med ungdomarna och deras väg ut i arbetslivet. Därför deltar Fenix i Equalprojektet Dropin vars syfte är att skapa nya metoder och arbetssätt för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv. Fenix roll är att vara Dropin´s verkstad i Västerås och i sitt arbete hitta nya vägar och verktyg för ett systematiskt arbetssätt med stöd av Dropin. Liknande verkstäder finns i Köping och Sala som arbetar för att skapa fler och bättre förutsättningar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Lars förklarar att Fenix har delat in sitt arbete för att skapa verktyg i tre delar
- Stödjande miljöer
- Kompetensutveckling av handledare och
- Skola-arbetsliv

Inom Stödjande miljöer ingår arbetet med att utveckla Röda tråden och trepartssamtal

När det gäller kompetensutveckling så behöver handledarna detta för att kunna möta de elever i skolan som är i ett mycket stort behov av stöd. Det kan vara utbildning i att handleda ungdomarna i ART - Aggression Replacement Training som är en utbildning för ungdomar i ilskekontroll och social färdighetsträning. Handledarna får även kompetensutveckling i hur man kan skapa ett fungerande nätverk kring eleven samt utbildning i Cool Kids, som är ett arbetssätt för att bli bättre på att möta tillbakadragna ungdomar.

Inom skola och arbetsliv handlar det om att skaffa rätt praktikplatser för eleverna, praktikplatser för dessa ungdomar ställer speciella krav på arbetsplatserna. Målet är att hitta fungerande samarbetsformer med företagen för att kvalitetssäkra praktikplatser som kan leda till arbetsplatsförlagd utbildning (APU).

Ett exempel på arbetet skola-arbetsliv är Karin Berglund, forskare på Mälardalens högskola, som i sin forskning följer elever på Fenix när de är ute på sina praktikplatser. Syftet är att titta på hur Fenix och arbetsplatserna arbetar med praktikplatser och för att kunna utveckla detta ytterligare.

Samarbete pågår även med Arbetsmarknadsavdelningen (AMA) på Västerås kommun som har en handläggare som har speciellt ansvar för Fenix ungdomar. AMA ordnar bland annat arbetsträning för eleverna på särskilt anordnade utbildningsplatser.

Matilda, Viktoria och Madelene

Skolan satsar på estetiska ämnen. Lars menar att dessa är en bra hjälp i att utveckla elevernas självförtroende. Just vid detta tillfälle är inte många elever på skolan, men vid rundturen på skolan stannar Lars upp i bildsalen där Viktoria sitter och målar ett glas. Hon sitter och skrattar tillsammans med Matilda och Madelene. Stämningen är god och relationerna till lärarna verkar också bra när Rigmor som bildlärare sätter sig ner med eleverna.

Mer om Fenix: www.vasteras.se