Utvecklingspartnerskapet Dropin

Skapa fler och bättre förutsättningar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Detta är syftet med Dropin, som är ett utvecklingspartnerskap inom Equal.

Dropin står för Diskrimineringsrelaterad Ohälsa på Personlig och Institutionell Nivå. Kommunerna Sala, Köping och Västerås deltar i Dropin och arbetar på olika sätt med att hitta nya metoder och arbetssätt som kommer att prövas för att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv.

Ungdomar är en ny samhällsgrupp som hamnar utanför, en grupp som diskrimineras och får en olyckligt start på vuxenlivet. Ett liv som kan innebära att aldrig ha pengar, inte kunna planera sin framtid, tvingas bo hemma hos föräldrarna, bara vänta på bättre tider som kanske aldrig kommer.

Genom fortbildningsinsatser får olika personalgrupper runt ungdomar verktyg att möta uppgivenhet och bristande motivation. Och genom att stärka dessa ungdomars entreprenöriella egenskaper och visa på alternativa vägar motverkas diskriminella stukturer och utanförskap för den unga i samhället.

Dropin fokuserar på hälsa och lärande

Partnerskapet Dropin, Västmanlands Kommuner och Landsting, arbetar för att gynna ungdomarnas övergång mellan skola och arbetsliv och motverka diskriminering i arbetslivet. Enkätundersökningen "Liv & Hälsa, Ung" visar att ungdomar på individuella programmet (IV) har betydligt sämre psykisk hälsa än ungdomar på nationella program.
- Vad orsaken till detta är finns det olika uppfattningar om, förklarar Inger Paris, koordinator för Dropin.

Flera undersökningar visar också att ohälsa kan uppkomma om ungdomar under skoltiden möts av negligering och negativa förväntningar som senare resulterar i självuppfyllande profetior.

Samhället ställer höga krav på individens förmåga att hantera information och att kunna göra val. Ungdomar ställs inför många val – en del riktigt svåra. En person som har fått träna sig att lösa problem och att överblicka olika alternativ klarar situationer bättre, en viktig del av skolans kärnuppdrag är att utveckla sådana kompetenser. Skolan är samhällets främsta resurs för att utveckla unga människors förmågor men ger inte unga förmåga att möta dagens krav. Därför skulle det vara lika självklart att lära sig läsa och räkna som att förstå något om förutsättningarna för den sociala kompetensen. Arbetsgivarna efterfrågar följande kompetenser hos dem de vill anställa; förutom yrkesskicklighet, kunna passa tider, samverka, smidighet och social kompetens. Hur arbetar skolan för att utveckla dessa egenskaper hos ungdomarna? Hur mycket av schemalagd tid får ungdomar tillsammans med vuxna reflektera över frågor som ungdomarna själva tycker är intressanta och som leder till självständighet och ansvar? Ungdomar omges av många olika yrkeskategorier men saknar ändå vuxenkontakt. Att förbättra skolans kvalitet är därför en av de främsta vägarna till att motverka den psykiska ohälsan.

I Dropins verkstäder i Västerås, Köping och Sala arbetar vi salutogent (hälsofrämjande) med att finna modeller som motverkar diskriminering av ungdomar och personal. Dropin vill t ex. kvalitetssäkra praktik som en inlärningsform, utforma handledarutbildning till praktikplatser för IV-programmets elever. Ge personalgrupper fortbildning inom ilskekontroll, social färdighetsträning, moraliskt resonerande i syfte att möta ungdomars ohälsa. I Köping provar vi ett komplement till lärarrollen. Två coacher finns på IV-programmet för att ge ungdomarna stöd i skola och praktik. Vi utgår från idén att det inte är ungdomarna det är fel på eller som ska tränas i anpassning utan att ungdomarna ska ges verktyg till att ”ha huvudrollen i sitt egna liv” men de behöver vägledning. Ungdomarna arbetar i våra skolor med ”projektet om mig själv”, ta-sig-för verksamhet, personlig ledning, socialt entreprenörskap.
Att utveckla konkret samverkan mellan gymnasieskolan, socialtjänsten, arbetslivet och barn- och ungdomspsykiatrin kring denna utsatta grupp av ungdomar är en utmaning och torde också vara en nödvändighet.

En faktor som blivit alltmer tydlig i Dropins arbete är behovet av definition och samordning av praktikplatser, arbetsförlagd utbildning och olika lärlingsmiljöer. Och att skolan och arbetslivet skulle tjäna på att komma närmare varandra.