|
Start - Seminarier
- Partners - Yrkesbaserat
lärande - Länkar - Om
ENY - Forum - Kontakt
Om En ny yrkesutbildning
Bakgrund
Vid CFL i Söderhamn har man inom ramen för People, delprojektet
Söderhamn, utvecklat en modell för yrkesträning
och yrkesutbildning. Genom att kombinera en ren yrkesutbildning
som sker på en fungerande arbetsplats med delar av gymnasieskolans
program som har yrkesämnen, har en modell skapats, som inte
är en APU verksamhet, ej heller är en lärlingsutbildning.
Den senare har betraktats som alltför statisk och där
fokus har legat på relationen lärling mästare
som inte har inbjudit till en teoretisk reflektion över praktiken.
Det rör sig närmast om en fusion mellan yrkesteori
och yrkespraktik. Modellen innebär således att yrkesträning
på en arbetsplats kombineras med läroplaner för
de yrkesförberedande gymnasiala programmen. Det senare bekostas
av det aktuella företaget som tillhandahåller handledare.
Efter utbildningsperioden har kursdeltagaren dels utbildningsbevis
från genomgångna gymnasiekurser dels en färdigutbildning
i ett yrke. Det innebär att denne kan få anställning
och sättas in i produktionen efter utbildningstidens slut.
De studerande som deltagit i utbildningsverksamheten har varit
både yngre arbetssökande och äldre som i de flesta
fall anvisats av arbetsförmedlingen till de utbildningar
som CFL och People Söderhamn varit involverade i.
Söderhamnsmodellen innebär att den pedagogik som tillämpats
bygger på att man utgår från den aktuella yrkeskulturen
som gäller för det yrke man skall utbildas till. Vidare
får yrkespraxis en framträdande roll eftersom den studerande
befinner sig mitt i yrkesverksamheten, medan tillhandahållandet
av specifika yrkeskunskaper sker genom mer eller mindre traditionella
teoretiska kurser. Det intressanta är att företagen,
som varit direkt inblandade, inte ser verksamheten som gymnasiala
traditionella yrkesförberedande utbildningar. Men det räcker
dock inte med att betona dessa aspekter, utan det avgörande
är att beakta inställningen beträffande relationen
yrkespraktiskt arbete och yrkesteori.
Vi har således en yrkesutbildning där man utgår
från den praktiska yrkesutövningen och använder
sig av gymnasieskolans teoriavsnitt. Detta sker på ett sådant
sätt att man låter yrkesutövningen förklaras
och tydliggöras med hjälp av det teoretiska stoffet.
Det är den praktiska yrkesutövningen som styr vägen
genom olika kursplaners teoretiska avsnitt och således när
olika teoriavsnitt skall aktualiseras. Genom att utgå från
yrket och yrkesutövningen i autentiska miljöer finnas
det bättre möjligheter att skapa incitament för
att även kvinnor får möjlighet att få anställning
i mansdominerade yrken, något som erfarenheterna från
Equal projektet i Söderhamn tyder på. Modellen kan
även benämnas ”Yrkesbaserat Lärande”
och skall ej förväxlas med arbetsplatsförlagt lärande
som vanligen anlägger ett skolperspektiv när man närmar
sig arbetslivet. Yrkesbaserat lärande tar sin utgångspunkt
i arbetslivet och i yrkesutövningen som således bestämmer
när teorier/teorikurser skall tillhandahållas av skolan.
En annan erfarenhet var att, tillvägagångssättet
medförde att både yngre och äldre studeranden
som berördes av projektverksamheten, lättare kom ut
på arbetsmarknaden. Erfarenheterna från Söderhamn
pekar på att tillämpningen av Söderhamnsmodellens
pedagogiska idé torde vara en framkomlig väg för
att öka olika personers anställningsbarhet både
för kvinnor och män.
Den enskildes tidigare bakgrund spelar också stor roll
när utbildningarna planeras. I praktiken är de anpassade
efter varje persons tidigare yrkeserfarenhet, vilket beaktas genom
att en validering genomförs. De betyg som utfärdats
i kurser som varit aktuella har tagit hänsyn till detta.
Dock har endast betyget godkänt utfärdats. Vill någon
ha graderade betyg får man gå igenom prov som administreras
av CFL Söderhamn.
Mål
Den övergripande ambitionen är att modellens spridning
i form av projektverksamhet inte skall bli ytterligare några
lyckade lokala projekt utan bestående effekter, utan i stället
generera en bestående effekt som innebär att yrkesutbildningarna
i berörda regioner mer permanent skall organiseras på
ett annorlunda sätt jämfört med hur man gått
till väga under de senaste årtiondena. Det handlar
således om att åstadkomma ett paradigmatiskt skifte
rörande hur landets yrkesinriktade gymnasiala utbildningar
skall organiseras och genomföras. Förebilder finns utomlands
men även inom landet finns det en mängd exempel på
hur god yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå
kan organiseras. Problemet är att dessa exempel i allt för
stor grad saknar ett idémässigt sammanhängande
pedagogiskt ”tänk”, som mycket väl kan vara
inspirerat av de gamla verkstadsskolornas organisation i kombination
med kvalitativa ställningstaganden som svarar mot arbetslivets
och högskolornas kompetenskrav.
Projektets pedagogiska idé är att låta alla
former av yrkesutbildning, både för ungdomar och vuxna
i en region, genomsyras av den idé som ligger bakom Söderhamnsmodellen.
Modellen kräver ett långtgående samarbete mellan
det lokala och regionala arbetslivet och gymnasieinitierad yrkesutbildning.
Modellen skall vara styrande för hur olika utbildningsaktiviteter
inom yrkesutbildningsområdet organiseras i de utvalda regionerna,
och där ambitionen är att permanent förändra
dessa utbildningar på ett sådant sätt att en
fusion åstadkommes mellan yrkespraktik och yrkesteori.
Synergieffekter med andra liknande verksamheter hos privata eller
offentliga aktörer
Projektet har förutom ambitionen att göra de pedagogiska
principerna bakom Söderhamnsmodellen mer känd i större
delar av landet och på så sätt förändra
sättet att organisera gymnasieinriktad yrkesutbildning, en
annan ambition nämligen en strävan efter att göra
det mer förståeligt varför skolans och arbetslivets
kulturer i flera sammanhang påvisat samarbetssvårigheter.
(Inom EU:s Leonardo da Vinci program har det tex under den senaste
sexårsperioden funnits rader av projekt där man just
har arbetat med denna problematik).
En ytterligare effekt av projektet är att genom att studera
olika regionala lösningar rörande hur man organiserar
gymnasieinriktad yrkesutbildning kunna redovisa en mångfald
lösningar. Dessa kan sedan fungera som incitament för
fortsatt utveckling av utbildningar med yrkesämnen. Dessa
resultat kan användas för att underlätta statens
satsningar att stimulera kommunerna att erbjuda mer yrkesförberedande
utbildningar.
Målgrupp
Projektet vänder sig till personer som arbetar med olika
former av yrkesutbildning såsom förvaltningschefer
i berörda kommuner, skolchefer, yrkeslärare även
blivande yrkeslärare, studievägledare, arbetsförmedlare,
handledare, utbildningsansvariga, företagsledare samt i vissa
fall personer som arbetar på berörda länsstyrelser.
Genom att påverka yrkeslärares och handledares/yrkespedagogers
förhållningssätt rörande iscensättningen
av pedagogiska praktiken (yrkesbaserat lärande) kan man åstadkomma
en varaktig effekt rörande dels den gymnasiala yrkesutbildningen
dels andra former av yrkesutbildningen. Arbetssättet ger
rika tillfällen att aktualisera ett genusperspektiv eftersom
utbildningsverksamheten tar sin utgångspunkt i yrkesutövningen.
Härigenom ges en naturlig möjlighet att analysera diskriminerande
normbildning i yrkeslivet.
Vilka skall delta samt påverkas
Vid en spridning på nationell nivå är avsikten
att involvera ett antal regioner i landet där varje region
på ett aktivt och självständigt sätt med
hjälp av Söderhamnsmodellens pedagogiska idé
skall utveckla lösningar som är anpassade till lokala
betingelser. De regioner som är aktuella för projektet
är:
• Regionförbundet Kalmar län i samarbete med
Högskolan i Kalmar
• Region Dalarna i samverkan med Högskolan Dalarna
• Region Hälsingland genom CFL Söderhamn
• Regionen Västerbotten genom vuxenutbildningscentret
i Skellefteå
• Stockholmsregionen genom yrkeslärarutbildningen vid
Lärarhögskolan i Stockholm
• Västra Götaland samt kommunerna Flen, Valdemarsvik
och Uppsala genom idéskolan Tjörn
Aktiviteter
Planering
Under våren 2006 förankras projektidén i regionerna
och 3 seminarierna eller ”work-shops” med mellanliggande
arbete planeras. De olika regionerna deltar i planeringen och
planerar samtidigt var för sig sina regionala aktiviteter.
Av betydelse är att regionerna planerar sitt arbete på
sådant sätt att man kan finna lösningar som är
anpassade till lokala förhållanden.
Seminarier
Seminarierna eller ”work-shops” med dess mellanliggande
arbeten genomförs under hösten 2006. Implementeringen
av resultaten från höstens arbete genomförs 2007
lokalt av deltagande skolor och arbetsplatser. I de 5 regionerna
planeras 3 seminarier/work-shops á 1 dag, totalt 15. Antalet
deltagare kommer att vara mellan 10 till 50 vid varje tillfälle
vilket gör att vi når mellan 100 till 150 yrkeslärare/handledare/skolledare.
Varje deltagare deltar i 3 seminarier/work-shops.
Spridning och påverkan
Arbetet för spridning och påverkan genomförs på
tre nivåer. På de lokala och regionala nivåerna
sker spridning och påverkan samt implementering genom de
deltagande partnernas arbete, på nationell nivå genom
konferenser, artiklar samt via referensgruppen.
Aktiviteterna med hänsyn till Equals diskrimineringsgrunder
Arbetet med öppenhet, bemötande och tillgänglighet
är centralt. Att undanröja fysiska, sociala och psykologiska
hinder blir en del av projektets arbete tillsammans med att undanröja
hinder som otillräcklig kompetens, yrkeskunnande och ej synlig
reell kompetens.
Arbetet ska samtidigt synliggöra diskriminerande normbildning
och dold diskriminering fokuserat på ålder, etnisk
tillhörighet, funktionshinder, kön samt sexuell läggning.
Att skapa ett könsneutralt sätt att beskriva kunskap
är av stor betydelse då det kan öppna dörrarna
för bredare yrkesval och mindre könssegregering vid
nyanställning och befordran. Erfarenheterna från studien
”Erfarenheter kring yrkesbaserat lärande i ett nationellt
perspektiv” (Robert Höghielm, Sven-Olof Larsson) som
genomförs under våren – hösten 2006 där
genusperspektivet är genomgående kommer att belysas
särskilt.
Bland de som medverkar i seminarierna kommer förutom de
traditionella föreläsarna även yrkeselever, yrkeslärarkandidater,
deltagare som gjort otraditionella yrkesval, som exempelvis kvinnliga
deltagare inom starkt mansdominerade yrken att ha en framträdande
roll samt andra som bryter den traditionella majoritetsbilden
att aktivt delta.
De medverkande har en grundtillgänglighet för rörelsehindrade
och synskadade vilket gör att projektets deltagare har full
tillgång till utbildningslokaler, möteslokaler samt
lokaler i övrigt.
Vilka konsekvenser får ert arbete för deltagande kvinnor
och män?
Arbetssättet i yrkesbaserat lärande har en inbyggd potential
som innebär att fokus lättare kan sättas på
otraditionellt yrkesval. Eftersom de deltagande kommunerna och
företagen kommer att samarbeta på ett nära sätt,
en viktig ingrediens i Söderhamnsmodellens koncept, ökar
sålunda möjligheterna för en sådan utveckling.
Erfarenheterna från Söderhamn pekar även på
att ett intresse från arbetsgivare att bryta den könsuppdelade
arbetsmarknaden. De kvinnor och män som berörs av projektverksamheten
i alla de regioner som ingår, får nämligen möjlighet
att i sitt dagliga arbete påverka de yrkesmiljöer de
kommer att verksamma i.
Uppföljning och utvärdering
Lärarhögskolan Stockholm har det övergripande ansvaret
för uppföljning och utvärdering vilket sker fortlöpande
som en del i arbetet genom processinriktade metoder. Utvärderingen
fokuserar på i vilken utsträckning Söderhamnsmodellen
får genomslag i form av dels pedagogiska handlingar dels
i form av organisatoriska förändringar i de olika regionala
sammanhangen. Här är av särskilt intresse att sammanställa
erfarenheter hur man regionalt har hanterat diskriminerings och
genusaspekten, hur yrkeslärare och andra lärare har
funnit nya roller när fokus kommer att ligga på yrkesutövningen,
relationen handledare/yrkespedagoger och representanter från
skolans värld, vem äger utbildningsuppdraget dvs var
tar man sin utgångspunkt vid iscensättandet av Söderhamnsmodellen?
Det gemensamma lärandet och utbytet mellan regionerna sker
bl a genom att ett nätverk skapas mellan samordnarna och
hålls samman via en gemensam kommunikationsplattform (FistClass).
I en nationell konferens kommer goda exempel samt ny kunskap
som förvärvas i arbetet presenteras och sprids till
beslutsfattare, myndigheter, näringsliv m fl. Resultat och
statistik redovisas ur ett köns- och mångfaldsperspektiv
i de lägen det inte kan anses skada den personliga integriteten.
Arbetssätt och metoder som leder till otraditionella yrkesval
samt undanröjer fysiska, sociala och psykologiska hinder
lyfts fram särskilt. Konferensen leds av seniora forskare
på Lärarhögskolan Stockholm.
Forskare på Lärarhögskolan Stockholm har lång
erfarenhet av forskningsstödjande arbete i utvecklingsprocesser.
Det gäller främst stöd för analys, reflektion,
dokumentation mm. Vidare finns erfarenhet av pedagogisk utveckling
utifrån ett erfarenhets- och problembaserat lärande
samt e-learning.
För information på Internet kommer vi att få
tillgång till utrymme på NTG-Lärs hemsida. Det
ger oss samtidigt tillgång till de tjänster som denna
sida erbjuder och som kan underlätta information, administration
och spridning.
Organisation
Medverkande organisationer:
• Regionförbundet Kalmar län i samarbete med Högskolan
i Kalmar
• Region Dalarna i samverkan med Högskolan Dalarna
• Region Hälsingland genom CFL Söderhamn
• Regionen Västerbotten genom vuxenutbildningscentret
i Skellefteå
• Stockholmsregionen genom yrkeslärarutbildningen vid
Lärarhögskolan i Stockholm
• Västra Götaland genom idéskolan Tjörn
Intressenter som Svenskt näringsliv, Landsorganisationen,
Yrkesutbildningsdelegationen, Teknikföretagen, Utbildnings-
och Arbetsmarknadsdepartementen samt ESF-rådet inbjuds delta
i en referensgrupp. Gruppen diskuterar riktlinjerna för arbetet,
följer det löpande arbetet, diskuterar och analyserar
de resultat som presenteras samt lägger förslag på
både form och innehåll. Flertalet intressenter har
redan kontaktats och ställt sig positiva till att delta.
Projektet är ett samlingsprojekt där 5 regionala projekt
hålls ihop av en pedagogiska idén, samordningen av
ledning, uppföljning och utvärdering, referensgruppen
samt administration. Varje region har arbetar fram och förankrar
aktiviteter för spridning och påverkan men framför
allt en implementering av Söderhamnsmodellen utifrån
lokala och regionala förhållanden, förutsättningar
och ambitioner. Projekten kan kopplas ihop med andra regionala
och lokala aktiviteter/projekt som regionala utvecklingsprogram,
närliggande EU-projekt mm.
En viktig framgångsfaktor för oss är att vi ska
ha ett klart underifrånperspektiv med fokus på lärarnas
och handledarnas gemensamma arbete vid varje skola och arbetsplats.
Då lärarna förändrar sitt dagliga arbete
genom att anpassa Söderhamnsmodellen till egna förhållanden
och gör detta under projekttiden, säkerställer
vi projektets effekter på lång sikt. Det lokala arbetet
samordnas av de regionala projektens koordinatorer som samtidigt
själva bildar ett nätverk över landet som samordnas
genom samlingsprojektet.
Vår ambition är att välja en arbetsmodell som
präglas av empowerment där målgruppen direkt kan
påverka sin vardag samtidigt som vi valt att ha en geografisk
spridning av regioner över landet vilket ger stor variation
av förutsättningar och stor spridningseffekt.
Roller
Beställare av lösningar och ägare av problemen
med en effektivisering av yrkesutbildningen samt en yrkesutbildning
som uppmuntrar mångfald och otraditionella yrkesval är
landets kommuner. Leverantörer av lösningar är
kommunala och privata utbildningsleverantörer i samverkan
med både de privata och de offentliga arbetsgivarna.
Samarbetet mellan forskare och människor verksamma i den
praktiska vardagen organiseras i jämlika och ömsesidiga
former inom ramen för ett utvecklingsinriktat handlande och
en gemensam kunskapsbildning.
Slutlig stödmottagare, CFL Söderhamn
Det operativa ansvaret för koordination av samlingsprojektet
ligger hos CFL Söderhamn som också, tillsammans med
lärarhögskolan Stockholm, haft denna roll under det
inledande analys- och planeringsarbetet. Vidare ansvarar CFL administrativt
arbete avseende:
- dokumentation
- kommunikation
- hemsida
- möten
- seminarier
- utvärdering och uppföljning
Följande specifika uppgifter och huvudansvar åligger
Slutlig stödmottagare:
- Ekonomiadministration
- Rekvirera ESF-stöd och redovisa medfinansiering
- Informera medfinansiärerna om hur de redovisat & verifierar
medfinansieringen
- Vara mottagare av ESF-stöd
- Vara återbetalningsskyldig vid eventuella återkrav
Slutligen åligger det Slutlig stödmottagare att informera
om att verksamheten delfinansieras av Europeiska socialfonden.
Lärarhögskolan Stockholm (LHS)
LHS har det operativa ansvaret för:
- seminariernas innehåll och genomförande
- samordning av uppföljning och utvärdering samt forskning
Regionerna
Varje region utser en koordinator som fungera som samordnare och
har till uppgift att:
- följa och påverka projektaktiviteterna så att
den lokala utbildningsverksamheten organiseras och genomförs
- rapportering av aktiviteter och ekonomiska händelser.
Strategigrupp
För att stimulera lärandet mellan regionerna och samordna
koordinering av samlingsprojektet bildas en strategigrupp med
representanter från regionerna. Gruppen träffas minst
6 gånger under projekttiden och ansvarar för projektets
utveckling och arbete, lärande och kontakter mellan regionerna.
Referensgrupp
En referensgruppen bildas med inbjudna från Svenskt näringsliv,
Landsorganisationen, Yrkesutbildningsdelegationen, Teknikföretagen,
Utbildnings- och Arbetsmarknadsdepartementen samt ESF-rådet.
De träffas mist 5 ggr under projekttiden. Första mötet
förläggs till projektets inledningsskede för presentation
av projektidé, det gemensamma arbetet, regionernas planerade
arbete samt referensgruppens roll. Nästa möte ligger
under seminarieperioden för att följa upp resultaten
från seminarierna. Minst tre möten planeras under 2007
för uppföljning av implementeringsarbetet i regionerna.
Tidplan
Projektperioden är 2006-06-15 till 2007-09-30.
|
